Mäklararvode i Knivsta 2026

Småhusmarknaden i Knivsta kommun 2023-2025 enligt SCB

Under 2025 registrerades 151 köp av permanenta småhus i Knivsta kommun enligt SCB, till en medelköpeskilling på 5 274 000 kr. Året före var antalet 122 och 2023 var det 124, så 2025 är det år i serien med flest registrerade köp.

Medelpriset var 6,4 procent högre än 2024, då 122 köp gav ett medelpris på 4 957 000 kr. Det säger något om vilka hus som såldes, inte nödvändigtvis att priserna steg.

Medelpriset ligger över båda jämförelsenivåerna i tabellen. Det är 32,9 procent över medelpriset i hela Uppsala län, som var 3 969 000 kr 2025. Riksgenomsnittet för permanenta småhus var 3 913 000 kr 2025, så Knivsta kommun ligger 34,8 procent över riket.

Kommunens 151 köp motsvarar ungefär 7 procent av de 2 137 småhusköp som gjordes i Uppsala län under 2025. Övriga orter i länet finns samlade på sidan om mäklararvode i Uppsala län.

Köpeskillingskoefficienten, alltså köpeskillingen delad med taxeringsvärdet, var 1,32 i Knivsta kommun 2025 (SCB). Det är i nivå med länets 1,31. Riket låg på 1,35.

Året före låg koefficienten på 1,25, räknad mot samma taxeringsvärden. Talet 1,63 för 2023 tillhör en annan bas: det bygger på 2021 års taxeringsvärden, medan koefficienterna för 2024 och 2025 mäts mot taxeringsvärdena från 2024 års förenklade fastighetstaxering. Bara de två senaste åren i tabellen kan alltså jämföras med varandra.

Att medelpriset ligger över både Uppsala län och riket samtidigt som koefficienten inte gör det betyder att småhusen i Knivsta kommun såldes närmare sina taxeringsvärden än riksgenomsnittet.

Bostadsrätter finns inte i SCB:s kommunstatistik. För Uppsala län som helhet registrerade SCB 5 080 bostadsrättsförsäljningar 2025 (preliminär uppgift) med ett medianpris på 2 050 000 kr och ett medelpris på 2 320 000 kr. Småhustabellen avser permanenta småhus utan tomträtt; bostadsrätter och fritidshus ingår inte.

Källa: SCB, Försålda småhus efter region (kommun, län, riket) och fastighetstyp, permanenta småhus, år 2023-2025, publicerad 2026-06-05, samt SCB:s tätortsstatistik 2023. Hämtat 2026-09-01.

Så långt bär siffrorna när du säljer i Knivsta

Tätorten Knivsta hade 9 771 invånare vid SCB:s senaste tätortsmätning 2023. Det motsvarar ungefär 46 procent av de 21 193 som bodde i hela Knivsta kommun vid utgången av 2024. Eftersom SCB inte redovisar småhuspriser per tätort gäller tabellen kommunen som helhet, alltså även bebyggelsen utanför tätorten.

Prisnivån gör skillnaden mellan arvodesmodellerna större här än i en kommun med lägre medelpris. Vid 5 274 000 kr, kommunens medelköpeskilling 2025, växer ett rörligt arvode med slutpriset medan ett fast arvode inte gör det. Be om båda uträkningarna i kronor innan du bestämmer dig.

Med 151 köp under 2025 finns det ett hyggligt antal färska jämförelseobjekt i Knivsta kommun, så du kan be om konkreta avslut i stället för ett allmänt resonemang. Värderingen är ändå en bedömning, och en hög värdering är i sig inget skäl att välja en viss mäklare.

Uppsala ligger cirka 16 km bort och Sigtuna cirka 13 km, och en registrerad fastighetsmäklare får förmedla bostäder i hela landet. Träffar du en mäklare därifrån är frågan hur många av jämförelseobjekten som ligger i Knivsta kommun och hur många i grannkommunerna.

Frågor till mäklaren i Knivsta innan avtalet skrivs under

• Hur många av dina jämförelseobjekt ligger i tätorten Knivsta och hur många i övriga kommunen?
• Vilka av de 151 småhusköpen i Knivsta kommun 2025 har du eller kontoret förmedlat?
• Vad blir arvodet i kronor vid ett slutpris kring 5 274 000 kr, med fast respektive rörligt arvode?
• Vilka objekt bygger din värdering på, när såldes de och hur lika är de mitt hus?
• Gäller statistiken du visar småhus eller bostadsrätter?
• Vad ingår i arvodet, och vad får jag betala om bostaden inte säljs?

Inget av det här kommer från SCB eller någon annan myndighet, utan från mäklaren själv. Anteckna svaren från varje möte i Knivsta, så kan offerterna ställas mot varandra på samma punkter.

Gör offerterna jämförbara innan du väljer

Mäklarna räknar på olika sätt och lägger olika saker i sina paket. Jämför du bara slutsumman missar du det som avgör vad uppdraget kostar dig. Ställ i stället samma krav på varje offert, så blir skillnaderna verkliga. Punkterna nedan är de som brukar avgöra. Vill du gå djupare finns guiden om hur mäklare jämförs, och frågelistan till mäklarmötet ser till att du inte glömmer något.

• Ensamrätt: hur länge? Fastighetsmäklarlagen begränsar ensamrätten till högst tre månader åt gången, så en längre bindningstid i offerten ska du ifrågasätta.
• Innehåll: vad täcks och vad tillkommer? Be mäklaren skriva ned vilka tjänster arvodet omfattar, vilka utlägg som debiteras separat och vad du är skyldig om bostaden inte säljs.
• Registrering: finns mäklaren hos Fastighetsmäklarinspektionen? Använd FMI:s tjänst Sök mäklare. Att mäklaren finns där är en behörighetsfråga, inte ett betyg.
• Kronor, inte procent: begär beloppet räknat på din prisbild. Procentsatsen säger lite tills du ser beloppet, och arvodesräknaren visar vad procenten blir i kronor.

Fritt arvode: modellerna, avtalet och avdraget

Mäklararvodet är fritt: lagen anger ingen procentsats, och ingen officiell statistik visar vad mäklare tar. Beloppet eller beräkningssättet ska stå i uppdragsavtalet; fastighetsmäklarlagen kräver att det upprättas skriftligt och skrivs under av parterna. Vanliga modeller är fast arvode, provision i procent av slutpriset och trappa, alltså en provision vars sats ändras vid en avtalad prisnivå; guiden om mäklararvode jämför dem. Skatteverket räknar arvodet som en försäljningsutgift: när en privatbostad säljs dras det av innan vinsten räknas fram, och vinsten beskattas i sin tur med 22 procent, vilket förklaras i guiden om avdrag för mäklararvodet. Uppgifter kontrollerade mot Skatteverket 2026-09-01.