Så jämför vi

Vi jämför mäklartjänster och andra aktörer utifrån det som går att kontrollera: vad tjänsten gör, vilka begränsningar den har och vem den passar. Fakta hålls isär från våra egna bedömningar, och kommersiella samarbeten får inte påverka vad vi skriver.

Den här sidan beskriver metoden. Den gäller alla jämförelser på Bramäklare, oavsett om vi jämför mäklare, låneförmedlare eller andra tjänster.

Vilka kriterier använder vi när vi jämför?

En jämförelse ska göra skillnader begripliga. Därför utgår vi alltid från samma tre frågor:

• Vad gör tjänsten? Verifierbara egenskaper: vad som ingår, hur processen fungerar, vilka villkor som gäller och hur prismodellen är uppbyggd.
• Vilka begränsningar finns? Målgruppskrav, geografi, förbehåll i villkoren och sådant som inte ingår. En jämförelse utan nackdelar är reklam.
• Vem passar tjänsten? Samma tjänst kan vara rätt för en person och fel för en annan. Vi beskriver för vem alternativet är rimligt, i stället för att utse en lösning som ska passa alla.

Vi skiljer också på tre sorters uppgifter:

1. Officiellt verifierbara uppgifter – till exempel om en mäklare är registrerad hos Fastighetsmäklarinspektionen och vilken registreringstyp som gäller.
2. Uppgifter från aktören själv – till exempel offertvillkor, arvodesmodell (fast arvode, procent eller trappa), ensamrättstid och vad som ingår i uppdraget. De går att kontrollera mot aktören, men de är inte myndighetsdata.
3. Privat marknadsdata och omdömen – till exempel försäljningsvolymer eller kundbetyg. Sådana uppgifter använder vi bara när källa, period, geografi och metod är dokumenterade.

En siffra blir inte neutral fakta bara för att den går att sortera i en tabell. Därför redovisar vi vilken sorts uppgift det är.

Så skiljer vi fakta från redaktionell bedömning

Fakta är uppgifter som går att kontrollera mot en källa: en lagregel, ett register, ett avtalsvillkor eller ett publicerat pris. Bedömning är vår tolkning av vad uppgifterna betyder – till exempel vem en tjänst passar eller vilken nackdel som väger tyngst.

Bedömningar ska alltid kunna motiveras utifrån de kriterier vi redovisar. Du ska kunna se underlaget och komma till en annan slutsats än vi. Det är så en jämförelse ska fungera.

Vilka källor litar vi på – och i vilken ordning?

När källor pekar åt olika håll gäller den här ordningen:

1. Författning – lagar och förordningar, till exempel fastighetsmäklarlagen.
2. Myndigheter – register, beslut och vägledning, till exempel Fastighetsmäklarinspektionens register över registrerade mäklare.
3. Officiell statistik – från myndigheter och andra officiella statistikproducenter.
4. Aktörens egen information – priser, villkor och funktioner som aktören själv publicerar. Användbar, men egenpublicerad.
5. Privat marknadsdata – kommersiella databaser, användarinsamlad statistik och omdömesplattformar. Används sist och alltid med källa, metod och period.

Svenska förhållanden beläggs med svenska källor. Uppgifter som kan ändras med tiden – räntor, skattesatser, marknadsdata – publiceras med källa och datum för när vi kontrollerade dem. Saknas underlag skriver vi det, i stället för att fylla luckan med en gissning.

Så använder vi omdömen och betyg

Ett externt omdöme är en signal om hur kunder har upplevt en tjänst. Det är inte bevis på lägst pris, högst slutpris eller bäst resultat.

Vi sätter inga egna betyg på mäklare, långivare eller byggföretag, och vi publicerar i dag inga stjärnbetyg alls. Skälet är att ett betyg kräver en beslutad källa och en metod som går att granska – och tills den finns säger en siffra mer om vem som samlat in omdömena än om tjänsten.

Ett stjärnsnitt utan antal säger dessutom väldigt lite. Samma snitt kan bygga på tio omdömen eller flera tusen, och det är två helt olika informationslägen. Skulle vi längre fram publicera ett externt betyg kommer källa, antal omdömen och kontrolldatum alltid att stå intill siffran, och vi kommer aldrig att skriva att en aktör är bäst bara för att snittet är högst.

Därför utser vi inga vinnare utan underlag

Många jämförelsesajter kokar ner allt till en poäng eller en etta på en lista. Det gör inte vi, av ett enkelt skäl: underlaget stödjer det sällan.

Ingen av följande uppgifter bevisar ensam att en mäklare är skickligare än en annan:

• högsta värderingen – en värdering är en bedömning av ett osäkert framtida pris, inte ett löfte
• störst skillnad mellan utgångspris och slutpris – den påverkas av prisstrategi och marknadsläge
• flest omdömen eller högst stjärnbetyg – det är en signal om service, inte ett resultatmått
• registrering hos Fastighetsmäklarinspektionen – det är en behörighetskontroll, inte ett kvalitetsbetyg

Alla fyra kan vara användbara datapunkter. Men i stället för att väga ihop dem till en dold poäng visar vi de uppgifter som går att belägga, förklarar vad de betyder och låter dig göra valet. Så fungerar det när du jämför mäklare nära dig.

Så hålls samarbeten åtskilda från bedömningen

Bramäklare finansieras delvis genom samarbeten med externa tjänster. Det påverkar vilka knappar och länkar som kan leda vidare – inte vilka kriterier vi använder, vilka nackdelar vi tar upp eller vilka fakta vi redovisar.

Konkret betyder det:

• Kommersiella länkar märks tydligt, i direkt anslutning till länken. Omärkta länkar i brödtexten är redaktionella.
• Ingen aktör kan betala för en bättre bedömning eller för att slippa kritik.
• En sida ska vara användbar även om alla kommersiella länkar tas bort.
• Att en aktör är partner är en affärsfråga. Vad vi skriver om aktören är en redaktionell fråga.

Vilka samarbeten vi har och hur ersättningen fungerar beskriver vi öppet på sidan om hur Bramäklare tjänar pengar.

Vad händer när vi har fel?

Vi rättar. Hittar vi ett fel, eller får det påpekat, korrigerar vi uppgiften och kontrollerar samtidigt om samma fel finns på fler sidor. Sidor med uppgifter som kan bli inaktuella visar när innehållet senast granskades.

Hur granskningen går till, vem som ansvarar för innehållet och hur vi arbetar med uppdateringar beskrivs i vår redaktionella policy.