Mäklararvode i Ljusdal 2026

Sålda småhus i Ljusdals kommun 2023-2025 enligt SCB

Under 2025 registrerades 146 köp av permanenta småhus i Ljusdals kommun enligt SCB, till en medelköpeskilling på 1 823 000 kr. Antalet köp har blivit fler två år i rad, från 101 år 2023 via 133 år 2024. Kommunens 146 köp motsvarar ungefär 8 procent av de 1 784 småhusköp som gjordes i Gävleborgs län under 2025.

Medelpriset var 3,8 procent högre än 2024, då 133 köp gav ett medelpris på 1 756 000 kr. Det säger något om vilka hus som såldes, inte nödvändigtvis att priserna steg. Det är 19,9 procent under medelpriset i hela Gävleborgs län, som var 2 276 000 kr 2025. Riksgenomsnittet för permanenta småhus var 3 913 000 kr 2025, så Ljusdals kommun ligger 53,4 procent under riket.

Köpeskillingskoefficienten, alltså köpeskillingen delad med taxeringsvärdet, var 1,71 i Ljusdals kommun 2025 (SCB). Året före låg den på 1,63 mot samma taxeringsvärden, så de två åren går att ställa mot varandra. Länets koefficient var 1,42, så köparna i kommunen betalade mer i förhållande till taxeringsvärdet än länet som helhet. Riket låg på 1,35. Talet 2,09 för 2023 är räknat mot 2021 års taxeringsvärden, medan 2024 och 2025 räknas mot 2024 års, och de två serierna kan därför inte jämföras.

Bostadsrätter finns inte i SCB:s kommunstatistik. För Gävleborgs län som helhet registrerade SCB 1 905 bostadsrättsförsäljningar 2025 (preliminär uppgift) med ett medianpris på 1 175 000 kr och ett medelpris på 1 264 000 kr. Tabellen ovan omfattar permanenta småhus utan tomträtt i hela Ljusdals kommun, alltså varken bostadsrätter eller fritidshus. Källa: SCB, Försålda småhus efter region (kommun, län, riket) och fastighetstyp, permanenta småhus, år 2023-2025, publicerad 2026-06-05, samt SCB:s tätortsstatistik 2023. Hämtat 2026-09-01.

Vad kommunsiffrorna betyder när du säljer i Ljusdal

Tätorten Ljusdal hade 7 125 invånare vid SCB:s senaste tätortsmätning 2023. Det motsvarar ungefär 39 procent av de 18 445 som bodde i hela Ljusdals kommun vid utgången av 2024. SCB publicerar inga småhuspriser per tätort, så de 146 köpen och medelpriset 1 823 000 kr gäller kommunen som helhet.

Knappt fyra av tio kommuninvånare bor i tätorten, och ett hus i Ljusdal väger därför lika tungt i genomsnittet som ett hus i kommunens glesare delar. Be mäklaren visa vilka jämförelseobjekt värderingen vilar på, var de ligger och vilket år de såldes. En värdering är en bedömning och inte ett löfte, och det som går att pröva är motiveringen; vad du kan begära beskrivs i guiden om kostnadsfri värdering.

K/T-talet 1,71 mäter hela kommunens köp under 2025 och är ingen värdering av ett enskilt hus. Att kommunen ligger över länets 1,42 betyder att köpeskillingarna i Ljusdals kommun låg högre i förhållande till taxeringsvärdena än i länet, inte att husen kostade mer i kronor: medelpriset låg 19,9 procent under länets 2 276 000 kr.

Edsbyn ligger 53 km från Ljusdal, Bergsjö 54 km, Hudiksvall 55 km, Bollnäs 56 km och Söderhamn 77 km. Registreringen hos Fastighetsmäklarinspektionen gäller i hela landet, så mäklare med kontor i de kommunerna får ta uppdrag i Ljusdal på samma villkor som mäklare på orten. Länets samlade siffror, 1 784 köp under 2025, finns på sidan om mäklararvode i Gävleborgs län.

Frågor till mäklaren innan du skriver på i Ljusdal

• Hur många av de 146 småhusköpen i Ljusdals kommun 2025 har du eller kontoret förmedlat?
• Ligger dina jämförelseobjekt i tätorten Ljusdal eller i kommunens övriga delar, och hur gamla är affärerna?
• Kommunens K/T-tal var 1,71 år 2025 mot länets 1,42: hur förhåller sig ditt prisförslag till husets taxeringsvärde?
• Gäller prisbilden du visar småhus eller bostadsrätter? SCB:s kommunstatistik omfattar bara småhus.
• Vad blir arvodet i kronor räknat på det pris du själv föreslår, och vad ska jag betala om huset inte säljs under ensamrätten?

Det mäklaren uppger om egna förmedlingar i Ljusdal är mäklarens egna uppgifter och går inte att stämma av mot SCB:s tabell, som bara redovisar summan 146 köp; be att få se adresser, slutpriser och försäljningsår.

Så ställer du mäklarnas offerter mot varandra

Det som skiljer offerterna åt är sällan bara beloppet. Villkoren runt omkring avgör vad du faktiskt betalar och hur länge du är bunden, och de villkoren ska enligt fastighetsmäklarlagen stå i ett skriftligt uppdragsavtal. Ta därför in samma uppgifter från alla mäklare innan du väljer. Resten av arbetsgången, även det som inte handlar om pris, beskrivs i guiden jämför mäklare på rätt sätt. Listan med frågor till mäklaren tar du med till mötet.

• Arvodet ska anges i kronor, räknat på det pris du tror att bostaden säljs för. En procentsats i sig säger lite; med räknaren för mäklararvode ser du vad den motsvarar i pengar.
• Innehållet ska vara specificerat: vad arvodet täcker, vilka utlägg som debiteras utöver och vad som ska betalas om bostaden inte säljs.
• Mäklaren ska gå att hitta via Sök mäklare, Fastighetsmäklarinspektionens söktjänst. Träffen bekräftar registreringen, inte kvaliteten på arbetet.
• Ensamrätten ska ha en tydlig längd. Fastighetsmäklarlagen tillåter högst tre månader åt gången.

Arvodet bestäms i avtalet, inte i lagen

Lagen sätter ingen procentsats för mäklararvodet, och ingen myndighet publicerar statistik över arvoden. Det som gäller är det som står i det undertecknade, skriftliga uppdragsavtalet. Där väljer ni också modell: ett fast arvode i kronor, provision i procent av det slutliga priset, eller en trappa där procentsatsen växlar vid en avtalad nivå. Skillnaderna mellan dem förklaras på sidan om mäklararvode. Arvodet påverkar även skatten: säljer du en privatbostad dras det av i vinstberäkningen som en försäljningsutgift, och vinsten beskattas sedan med 22 procent. Vad som krävs för avdraget står i guiden om arvodet som avdragspost. Uppgifter kontrollerade mot Skatteverket 2026-09-01.