Vad är skuldkvot?
Skuldkvoten är hushållets samlade skulder delade med den samlade bruttoinkomsten per år, alltså inkomsten före skatt. Måttet visar hur stor skuldsättningen är i förhållande till vad hushållet tjänar, inte vad lånet kostar per månad.
Ett räkneexempel med antagna siffror: ett hushåll med lån på sammanlagt 3 000 000 kronor och en bruttoinkomst på 720 000 kronor per år, motsvarande 60 000 kronor i månaden före skatt, har en skuldkvot på cirka 4,2. Uträkningen är 3 000 000 delat med 720 000.
Ju högre kvot, desto känsligare är ekonomin för stigande räntor och inkomstbortfall. Skuldkvoten säger däremot inget om räntenivån eller om hur mycket du amorterar. Därför använder bankerna den tillsammans med andra mått, inte ensam.
Skuldkvotstillägget är avskaffat
Fram till 1 april 2026 fanns ett skärpt amorteringskrav, ofta kallat skuldkvotstillägg, för hushåll som lånade mer än 4,5 gånger bruttoinkomsten. Det kravet är avskaffat. Sedan 1 april 2026 gäller i stället lag (2026:226) om begränsning av bostadskrediter, som ersatte Finansinspektionens föreskrifter.
Dagens amorteringskrav styrs enbart av belåningsgraden, alltså kreditens storlek i förhållande till bostadens marknadsvärde:
| Belåningsgrad | Lagstadgat amorteringskrav |
|---|---|
| Över 70 procent | Minst 2 procent per år |
| Över 50 till och med 70 procent | Minst 1 procent per år |
| 50 procent eller lägre | Inget lagstadgat grundkrav |
Nivåerna följer av 7 § lag (2026:226). Amorteringen beräknas på det amorteringsgrundande kreditbeloppet – belåningsgraden avgör bara vilken procentsats som gäller, inte vad procenten räknas på. Hur kraven fungerar i praktiken förklaras i guiden om amortering av bolån.
Finns det ett tak för skuldkvoten?
Nej, det finns inget lagstadgat skuldkvotstak för svenska bolån. Banken måste däremot göra en kreditprövning och får bara bevilja lånet när din återbetalningsförmåga är tillräcklig enligt lagens krav.
I den prövningen använder många banker egna riktvärden för hur hög skuldkvot de accepterar. Gränserna skiljer sig åt mellan banker, kan ändras över tid och behöver inte vara offentliga. Det går därför inte att ange en generell siffra för var bankernas gräns ligger – en sådan siffra saknar stöd. Vill du veta var en viss bank drar gränsen behöver du fråga just den banken.
Kravet på kreditprövning finns i dag i konsumentkreditlagen (2010:1846). Beslutat – börjar gälla 20 november 2026: en ny konsumentkreditlag (2026:1011) ersätter den. Kravet på att banken ska pröva din återbetalningsförmåga innan du får ett bolån består.
KALP-kalkylen väger ofta tyngre än skuldkvoten
Ditt låneutrymme avgörs sällan av skuldkvoten ensam. De flesta banker gör en kvar-att-leva-på-kalkyl, ofta förkortad KALP. Den räknar ut vad hushållet har kvar varje månad när boendet och övriga åtaganden är betalda. En KALP kan innehålla:
- boendekostnaden, till exempel driftkostnader eller månadsavgift
- amortering enligt kraven ovan
- räntekostnad beräknad med bankens kalkylränta – en stressränta som ligger högre än den ränta du erbjuds
- schablonbelopp för levnadskostnader
- hushållets övriga lån, krediter och utgifter
Kalkylräntan är alltså inte den ränta du kommer att betala, utan ett test av att kalkylen håller även i ett sämre ränteläge. Det finns ingen lagstadgad kalkylränta som alla banker måste använda – nivån är varje banks egen modell. Hur stressräntan fungerar och varför den skiljer sig mellan banker förklaras i guiden om kalkylränta.
Det är därför två hushåll med samma skuldkvot kan få olika besked. Utgifter, hushållsstorlek och övriga skulder påverkar KALP-resultatet mer än själva kvoten.
Vad räknas in i skuldkvoten?
Grundprincipen är att alla skulder ställs mot hela bruttoinkomsten. Exakt vad som räknas med bestämmer varje bank i sin kreditprövning. Utgå från att banken kan väga in bland annat:
- det nya bolånet du ansöker om
- befintliga bolån, även på andra bostäder
- privatlån och billån
- kort- och kontokrediter
- studieskulder och andra återkommande åtaganden
På inkomstsidan räknas normalt hushållets samlade inkomst före skatt. Hur banken hanterar rörliga delar, som bonus eller inkomst av uthyrning, varierar – fråga banken hur den räknar i just ditt fall. Söker du lånet tillsammans med någon annan räknas bådas inkomster med – men också bådas skulder. Kvoten sjunker bara om medsökandens skulder är små i förhållande till inkomsten. Mer om det upplägget finns i guiden om medsökande på bolån.
Skuldkvot och belåningsgrad är två olika mått
Skuldkvoten jämför lånen med inkomsten. Belåningsgraden jämför bolånet med bostadens marknadsvärde. Det är belåningsgraden som styr både amorteringskravet och bolånetaket – vid ett köp får bolånet vara högst 90 procent av marknadsvärdet enligt 4 § lag (2026:226).
Taket anger bara den övre gränsen. Banken kan låna ut mindre än taket tillåter om kreditprövningen visar att utrymmet inte räcker. Hur måtten hänger ihop kan du läsa mer om i guiderna om belåningsgrad och bolånetaket.
Vanliga missförstånd om skuldkvoten
- Lånelöftet garanterar köpet. Nej, ett lånelöfte är ett preliminärt besked. När du har hittat en konkret bostad gör banken en slutlig prövning av både din ekonomi och bostaden.
- Taket på 90 procent betyder att alla får låna 90 procent. Nej, bolånetaket är en övre gräns. Hur mycket just du får låna avgörs av kreditprövningen, och det kan bli mindre än taket tillåter.
- Skuldkvoten styr amorteringen. Inte längre. Sedan 1 april 2026 styrs det lagstadgade amorteringskravet av belåningsgraden, inte av skuldkvoten.
- En låg skuldkvot räcker. Nej, banken ser till helheten. En låg kvot hjälper inte om KALP-kalkylen visar att för lite pengar blir kvar varje månad.
Så bedömer du ditt eget utrymme
- Räkna ut din skuldkvot. Summera alla lån och krediter och dela med hushållets bruttoinkomst per år. Då ser du samma grovmått som banken ser.
- Gör en egen KALP. Utgå från nettoinkomsten och dra av boendekostnader, amortering, övriga utgifter och en räntekostnad räknad på en ränta som ligger klart högre än den du erbjuds. Håller kalkylen även då har du marginal.
- Lägg in rätt amortering. Kontrollera vilken belåningsgrad ditt köp ger och vilket amorteringskrav som följer av den.
- Räkna med förändringar. Testa vad som händer vid inkomstbortfall, tillökning i familjen eller högre avgifter. Det är sådana scenarier bankens stresstest försöker fånga.
- Testa bedömningen med ett lånelöfte. Ett lånelöfte visar hur en bank bedömer just din ekonomi. Eftersom bedömningarna skiljer sig åt kan det löna sig att fråga fler än en bank.
Vill du räkna på månadskostnaden för ett tänkt lån kan du använda bolånekalkylatorn. Fler guider om bolån hittar du i bolåneöversikten.
Frågor & svar
Hur räknar jag ut min skuldkvot?
Dela hushållets samlade skulder med den samlade bruttoinkomsten per år, alltså inkomsten före skatt. Lån på 3 000 000 kronor och en bruttoinkomst på 750 000 kronor per år ger till exempel skuldkvoten 4,0.
Finns det ett skuldkvotstak för bolån?
Nej, det finns inget lagstadgat skuldkvotstak. Det tidigare skärpta amorteringskravet för lån över 4,5 gånger bruttoinkomsten är avskaffat sedan 1 april 2026. Bankerna gör i stället egna bedömningar i sin kreditprövning, och deras interna gränser behöver inte vara offentliga.
Vad är en bra skuldkvot?
Det finns ingen officiell gräns för vad som är en bra skuldkvot. En lägre kvot ger större marginal mot räntehöjningar och inkomstbortfall. Vad just du kan låna avgörs av bankens hela kreditprövning, där kvar-att-leva-på-kalkylen ofta väger tyngre än kvoten i sig.
Vad är skillnaden mellan skuldkvot och belåningsgrad?
Skuldkvoten jämför dina skulder med din inkomst, medan belåningsgraden jämför bolånet med bostadens marknadsvärde. Amorteringskravet och bolånetaket styrs av belåningsgraden, inte av skuldkvoten.
Räknas studielån in i skuldkvoten?
Det avgör varje bank i sin kreditprövning. Utgå från att alla dina lån och återkommande åtaganden kan vägas in, och fråga banken hur den räknar med studieskulder i just sin kalkyl.