Det som avgör markköpet syns inte på platsbesöket
Du har hittat en bit mark, gått längs häcken som verkar vara gränsen och tycker att det mesta ser rimligt ut. Men vid ett markköp svarar platsbesöket bara på en liten del av frågorna. Juridiskt köper du fast egendom, med samma formkrav och samma undersökningsplikt som vid ett husköp - skillnaden är att det mesta du behöver kontrollera inte syns på plats. Svaren ligger i register, förrättningsakter och kommunala beslut.
Ett registerutdrag, en kartvy och ett platsbesök svarar dessutom på olika frågor, och inget av dem räcker ensamt. Dela därför upp kontrollen i lager:
- Köpet - ägare och köpehandling. Källa: jordabalken och Lantmäteriets inskrivning.
- Rättigheter och belastningar - servitut, inteckningar och samfällighetsandelar. Källa: registret och akterna bakom det.
- Gränserna - var fastigheten slutar. Källa: förrättningen, inte webbkartan.
- Plan och byggrätt - vad marken får användas till. Källa: kommunen.
- Fysiska förutsättningar och ekonomi - vatten, avlopp, väg, markrisker, lagfart och kommande samfällighetskostnader.
Den här sidan går igenom själva markfastigheten: register, gränser, rättigheter, planläge, formkrav och lagfart. Ska du köpa en byggklar tomt att bygga på ligger byggrätten, VA-anslutningen och finansieringen i stället i guiden om att köpa tomt, och följer ett hus med köpet gäller även guiden om att köpa hus.
Registerutdraget visar var du ska leta, inte allt som finns
Lantmäteriets fastighetsregister innehåller bland annat fastighetsindelning, lagfaren ägare, inteckningar, vissa rättigheter, taxeringsuppgifter, planer och bestämmelser samt kopplingar till gemensamhetsanläggningar och samfälligheter. Ett standardutdrag kan ge en snabb översikt över ägare, inteckningar, taxeringsuppgifter och vissa gemensamhetsanläggningar.
Ett vanligt missförstånd är att utdraget också är ett fullständigt juridiskt underlag. Det är det inte: alla äldre rättigheter, förrättningsakter och planhandlingar framgår inte nödvändigtvis av den förenklade vyn. En registerrad är en hänvisning, inte hela innehållet. När en gräns eller en rättighet påverkar priset eller det du tänker göra med marken ska du därför läsa den underliggande akten.
Kontrollera att säljaren faktiskt kan sälja
Lagfarten visar vem som är registrerad ägare. Nöj dig inte med den när något i affären avviker: flera delägare, dödsbo, fullmakt, nyligen genomförd bodelning eller arv, juridisk person som part eller pågående inskrivningsärenden är situationer där mer kontroll kan behövas. Mäklaren har egna lagstadgade kontrollskyldigheter, men det är inget skäl att hoppa över dina egna.
Gränsen går där förrättningen säger, inte där kartlinjen ligger
Lantmäteriets digitala kartor är användbara för orientering, men gränslinjerna har varierande lägesnoggrannhet och en linje i webbkartan är inte i sig juridiskt bindande bevis på var gränsen går. Den rättsliga gränsen avgörs i första hand av förrättningen och de gränsmärken eller andra rättsligt relevanta underlag som hör till fastighetsbildningen. Lägesfelet kan vara litet i ett område och betydande i ett annat, så utgå inte från att kartan stämmer just där du köper.
Vid ett markköp är det ofta här pengarna sitter. Lägg extra tid på gränsen när:
- ett staket, en häck eller en väg verkar följa en annan linje än kartan
- en befintlig eller planerad byggnad ligger nära gränsen
- strand, brygga, väg eller infart gör några meter ekonomiskt viktiga
- säljaren och grannen beskriver gränsen olika
Behöver du juridisk precision räcker det inte att mäta i kartan. Begär förrättningsakten, och ta upp frågan med Lantmäteriet när akten inte ger ett tydligt svar.
Servitut följer med marken - läs vad rättigheten faktiskt omfattar
Går grannens vattenledning över marken, eller använder någon annan infarten, kan förklaringen vara ett servitut: en rätt för en fastighet att på ett visst sätt använda en annan, eller en skyldighet för fastigheten att tåla en viss belastning. Rättigheten hör till fastigheten och inte till den person som äger den just nu, så den följer med i ditt köp. Vanliga exempel rör väg eller utfart, brunn, vattenledning, avlopp, brygga och ledningar. Ett officialservitut har bildats genom myndighetsbeslut, ett avtalsservitut genom avtal.
Rubriken i registret räcker sällan. Läs själva rättigheten för att förstå vilket område den omfattar, vem som har den, vad den får användas till och hur kostnad och underhåll är fördelade. För äldre avtalsservitut kan historiska akter och inskrivningshandlingar behöva kontrolleras.
Dra aldrig slutsatsen att marken är fri från servitut bara för att en förenklad kartvy inte visar något. Så läser du servitut och samfälligheter före köpet.
Andelen i en gemensamhetsanläggning är både nytta och kostnad
En fastighet kan delta i en gemensamhetsanläggning för till exempel väg, vatten, avlopp eller parkering. Förrättningsbeslutet anger vilka fastigheter som deltar och vilka andelstal som gäller. Andelen följer normalt fastigheten vid ägarbyte - köper du marken övertar du både nyttan och den ekonomiska belastningen.
Titta därför på mer än årsavgiften. Begär anläggningsbeslutet, andelstalen, stadgarna, senaste årsredovisning eller budget, beslut om större arbeten och uppgift om lån eller kommande uttaxeringar. En låg avgift i dag säger ingenting om kostnaden när en privat väg eller gemensam VA-anläggning står inför en stor investering.
Planläget avgör vad du får göra med marken
En annonsformulering om stor tomt med utvecklingspotential är inget bevis på byggrätt. Det som gäller står i detaljplanen, och den är juridiskt bindande: den kan reglera hur marken får användas, byggrätten, byggnadshöjd eller nockhöjd, placering, antal våningar, mark som inte får bebyggas och kulturmiljö.
Kontrollera i den här ordningen:
- vilken plan som gäller
- plankartan och planbestämmelserna, inte bara plannamnet
- eventuella planändringar
- kommunens aktuella planeringsläge
- om strandskydd eller kulturvärden påverkar
En detaljplan har en genomförandetid, och att den löpt ut betyder inte automatiskt att planen upphör att gälla. Ligger marken utanför detaljplan avgörs byggmöjligheten av andra bestämmelser och av kommunens prövning - fråga byggnadsnämnden vad som gäller för just den fastigheten innan du räknar med att få bygga. Så läser du detaljplan och byggrätt.
Står det byggnader på marken, begär beslutshistoriken: bygglov, marklov eller rivningslov när sådant krävts, anmälan, startbesked, kontrollplan och slutbesked. En åtgärd som omfattas av reglerna får normalt inte tas i bruk innan slutbesked, men ett slutbesked är ingen teknisk garanti från kommunen - byggherren ansvarar för att kraven uppfylls.
Strandskyddet följer inte fastighetsgränsen
Ligger marken nära strand kan strandskyddet begränsa möjligheten att bygga, ändra användning eller vidta andra åtgärder. Att fastigheten sträcker sig ned till vattnet betyder varken att hela marken är privat hemfridszon eller att en befintlig brygga, bastu eller sjöbod är laglig. Dispens kan bara ges när lagens särskilda skäl är uppfyllda, och reglerna ändrades den 1 juli 2025 - äldre besked ska alltså inte användas utan kontroll. Kontrollera beslutet för den konkreta åtgärden hos kommunen eller länsstyrelsen, och läs vad strandskyddet betyder för den som ska bygga i guiden om att köpa tomt.
Vatten, avlopp och markrisker har varsitt underlag
Utanför kommunalt verksamhetsområde måste vatten och avlopp lösas på fastigheten, och tillstånd, anläggning och ansvar följer med den. Att anlägga eller väsentligt ändra ett enskilt avlopp kan kräva tillstånd eller anmälan hos kommunen. Finns redan en anläggning följer tillståndet normalt anläggningen och fastigheten i stället för den tidigare ägaren - du tar alltså över ansvaret. Hur du kontrollerar tillstånd, brunn och vattenprov står i guiden om enskilt vatten och avlopp, och vad en anslutning innebär för den som ska bygga i guiden om att köpa tomt.
Markens egna risker kontrollerar du mot rätt underlag, och varje underlag har en gräns för vad det bevisar:
- Översvämning - MSB:s karteringar är planeringsunderlag, inte en garanti för vattennivån på en enskild fastighet. Komplettera med kommunens skyfallskartering och markens höjdläge.
- Ras, skred och erosion - SGI:s nationella underlag ger en riskindikation, inte en projektspecifik geoteknisk bedömning. En sådan kan behövas i sluttning, i känsliga jordarter och nära vattendrag.
- Förorenad mark - att en plats finns i länsstyrelsernas EBH-stöd bevisar inte att marken är förorenad, och att den saknas där är inget friskintyg. Tidigare industri, bensinstation eller deponi motiverar en separat utredning.
- Radon - referensnivån för radon i bostäder är 200 Bq/m³. Finns ett hus på marken, fråga efter mätningens datum, mätperiod och metod - ett mätvärde utan datum och metod är svag information. Uppgifter kontrollerade mot Strålsäkerhetsmyndigheten 2026-08-08.
Formkraven och undersökningsplikten gäller fullt ut för obebyggd mark
Att det inte finns något hus att besiktiga gör inte köpet formlöst. Köp av fast egendom omfattas av formkraven i 4 kap. 1 § jordabalken: köpehandlingen ska bland annat vara skriftlig, undertecknas av säljare och köpare, ange köpeskillingen och innehålla säljarens överlåtelseförklaring. Uppfylls inte formkraven kan köpet vara ogiltigt. Ett köp av bostadsrätt följer andra formregler.
Villkor om exempelvis besiktning eller finansiering får juridisk verkan bara om de utformas rätt i det bindande avtalet. Små skillnader i formuleringen påverkar när köpet kan frånträdas, så använd inte en färdig klausul från nätet utan att den granskas för din situation. Så fungerar kontrakt och tillträde.
Undersökningsplikten gäller även obebyggd mark. Du får normalt inte åberopa ett fel som borde ha upptäckts vid den undersökning som varit påkallad med hänsyn till fastighetens skick, jämförliga fastigheter och omständigheterna vid köpet. Plikten är situationsberoende: uppgifter från säljaren eller något som en sakkunnig noterar kan göra att du behöver gå längre. En överlåtelsebesiktning är dessutom avgränsad av sitt uppdrag och täcker sällan gränser, servitut, kommunala handlingar, avlopp eller markrisker. Så långt sträcker sig undersökningsplikten.
Upptäcker du ett fel efter köpet måste du reklamera inom skälig tid från att du märkt eller borde ha märkt det. Huvudregeln för den yttersta preskriptionen är tio år från tillträdet, om preskriptionen inte avbryts.
Lagfart och pantbrev: räkna fram kostnaden innan du budar
Du ska normalt ansöka om lagfart inom tre månader från den handling som förvärvet grundas på. Från 1 juli 2026 gäller nya identitetskrav i relevanta lagfarts- och tomträttsärenden, där förvärvaren i de fall reglerna träffar behöver svenskt personnummer, samordningsnummer eller svenskt organisationsnummer. Vid utländska köpare bör Lantmäteriets krav läsas direkt.
Vid ett vanligt köp betalar en fysisk person 1,5 procent i stämpelskatt och en juridisk person 4,25 procent, plus en expeditionsavgift på 825 kr för lagfarten. Underlaget är köpeskillingen jämförd med taxeringsvärdet för året före det år lagfarten beviljas, och huvudregeln använder det högsta relevanta värdet. Gåva, arv, bodelning och underprisöverlåtelser kan följa andra regler.
Räkneexempel: köper du marken för 2 000 000 kronor som privatperson, och taxeringsvärdet för året före är lägre, räknas skatten på köpeskillingen. Stämpelskatten blir 1,5 procent av 2 000 000 kronor, det vill säga 30 000 kronor, plus 825 kr i expeditionsavgift - totalt 30 825 kronor. Köper en juridisk person samma mark blir skatten i stället 4,25 procent av 2 000 000 kronor, alltså 85 000 kronor, plus samma expeditionsavgift.
Ska marken belånas tas pantbrev ut genom inteckning. Stämpelskatten är 2 procent på det nya inteckningsbelopp som behöver tas ut, plus 375 kr i expeditionsavgift per inteckning. Finns redan användbara inteckningar ska de räknas av - hela lånebeloppet ska alltså inte multipliceras med två procent i din kalkyl.
Räkneexempel: behöver du 1 500 000 kronor i lån och fastigheten saknar inteckningar blir kostnaden 2 procent av 1 500 000 kronor, alltså 30 000 kronor, plus 375 kr. Finns det redan en användbar inteckning på 500 000 kronor behöver du bara inteckna 1 000 000 kronor: 2 procent av det är 20 000 kronor, plus 375 kr. Den befintliga inteckningen sparar dig 10 000 kronor. Räkna ut lagfart och pantbrev, och läs mer om hur pantbrev fungerar.
Uppgifter kontrollerade mot Lantmäteriet och stämpelskattelagen 2026-08-08. Expeditionsavgifterna är färskvara och bör stämmas av före tillträdet.
Begär underlaget innan du budar, inte efter
Det här är en kontrollmeny, inte en lista där allt alltid behöver finnas. Begär det som är relevant för just den här marken och se till att du förstår vad varje handling visar.
- Fastighetsregisterutdrag - ägare, inteckningar och registrerade rättigheter.
- Förrättningsakter och servitutshandlingar - gränsen och rättighetens faktiska omfattning.
- Anläggningsbeslut och andelstal - vad du övertar i en gemensamhetsanläggning.
- Detaljplan eller områdesbestämmelser - vad marken får användas till.
- Bygglov, anmälningar, start- och slutbesked - beslutshistoriken för det som byggts.
- Strandskyddsdispens och avloppstillstånd - när en åtgärd nära vatten eller en avloppsanläggning är aktuell.
Följande betyder inte att köpet är dåligt, men motiverar en extra kontroll: oklar gräns där några meter påverkar byggplanerna, servitut med otydlig omfattning, privat väg inför en större åtgärd, gammalt enskilt avlopp utan dokumenterat tillstånd och mark med översvämnings- eller skredindikation. Rätt slutsats är normalt att kontrollera saken mot rätt källa, inte att avstå.
Fler guider för dig som ska köpa finns i avdelningen Köpa.
Frågor & svar
Kan jag lita på tomtgränsen i Lantmäteriets karta?
Nej, inte som juridiskt bevis. Kartans linjer har varierande lägesnoggrannhet, och felet kan vara litet i ett område och betydande i ett annat. Det är förrättningen och gränsmärkena som avgör var gränsen går. Kartan duger för orientering, men när några meter påverkar pris eller byggplaner ska du läsa förrättningsakten och vid behov ta upp frågan med Lantmäteriet.
Får jag bygga hus på marken?
Det avgörs av planläget, inte av tomtens storlek. Inom detaljplan är planen juridiskt bindande och styr användning, byggrätt, höjd, placering och vilken mark som inte får bebyggas. Utanför detaljplan avgörs frågan av andra bestämmelser och av kommunens prövning. Kontrollera plankarta och planbestämmelser hos kommunen innan du budar, och räkna aldrig med byggrätt utifrån en annonsformulering.
Följer andelen i en gemensamhetsanläggning med när marken byter ägare?
Ja, i normalfallet. En fastighets andel i en gemensamhetsanläggning följer normalt fastigheten vid ägarbyte, och du övertar därmed både nyttan och den ekonomiska belastningen. Begär anläggningsbeslutet, andelstalen, stadgarna och senaste budget innan du budar - en låg årsavgift i dag säger ingenting om kostnaden när en gemensam väg eller VA-anläggning står inför en stor investering. Servitut är en egen fråga: rättigheten hör till fastigheten, men hur säkert den står sig mot en ny ägare beror på vilken sorts servitut det är, och ett avtalsservitut som aldrig skrivits in syns inte i registret. Begär handlingen och ta juridisk hjälp innan du räknar med rättigheten.
Gäller undersökningsplikten även obebyggd mark?
Ja. Plikten följer av reglerna om fel i fastighet och gäller vid köp av fast egendom, oavsett om det står ett hus på marken. På obebyggd mark riktas undersökningen mot gränser, rättigheter, planläge, vatten, avlopp och markrisker i stället för mot en byggnads skick. Den är dessutom situationsberoende: en uppgift från säljaren eller en notering från en sakkunnig kan göra att du behöver gå längre än en okulär genomgång.