Amorteringskravet för 2025 innebär att alla som har bolån med mer än 50 procent av bostadens värde måste amortera minst 1 procent per år. Detta gäller även om lånet är större än 4,5 gånger hushållets bruttoinkomst.
För lån med en belåningsgrad över 70 procent har kravet sänkts från 2 procent till 1 procent. Det kan göra det enklare för vissa hushåll att få bättre marginaler i vardagsekonomin.
Många undrar hur dessa regler påverkar deras ekonomi och vilka praktiska skillnader det kan innebära för bolånet och sparandet. Små förändringar i amorteringskravet kan göra stor skillnad på lång sikt.
Reglerna är viktiga att förstå för att kunna fatta trygga beslut om sin privatekonomi.
Vad är amorteringskrav och hur påverkar det din ekonomi 2025?
Amorteringskrav styr hur snabbt ett bolån ska betalas tillbaka och påverkar direkt din månadskostnad. Reglerna kan skilja sig beroende på bostadens värde, lånets storlek och din ekonomiska situation.
Definition av amorteringskrav
Amorteringskrav betyder att den som har ett bolån måste amortera, alltså betala av på lånet varje år. Det är inte frivilligt, utan ett krav som bestäms av Finansinspektionen.
Amortering minskar ditt lån och dina räntekostnader på sikt. För bolån handlar det om att långsamt betala av på skulden, vilket ger en lägre skuldsättning över tid.
Amorteringskravet finns för att minska risken för att hushåll tar för stora lån i förhållande till sin inkomst och bostadens värde. Kraven påverkar både nya och gamla lån, men särskilda regler gäller vid byte av bostad eller höjning av lån.
Finansinspektionen uppdaterar ibland reglerna utifrån ekonomin och bostadsmarknaden.
De aktuella reglerna 2025
Från 2025 införs förändringar i amorteringskravet, särskilt för lån med hög belåningsgrad.
Om din bostad är belånad till mer än 70 % av värdet ska du amortera minst 1 % per år i stället för de tidigare 2 %. För lån mellan 50 % och 70 % av bostadens värde kvarstår kravet att amortera 1 % varje år.
Om lånet överstiger 4,5 gånger din bruttoinkomst, tillkommer ytterligare 1 % i amortering varje år (läs mer om reglernas utformning här).
Reglerna gäller både nya och existerande bolån när du utökar eller byter bostad. Finansinspektionen har beslutat om dessa ändringar för att underlätta för hushåll och samtidigt bibehålla stabiliteten på bostadsmarknaden.
Så påverkar amorteringskraven din månadskostnad
Amorteringskraven är viktiga för din månadskostnad. Ju högre krav på amortering, desto större del av din betalning går till att minska lånet, utöver räntan.
Exempel på månadskostnad:
| Bolånets storlek | Belåningsgrad | Amorteringskrav | Månatlig amortering på 2 miljoner kr |
|---|---|---|---|
| 1 500 000 kr | 75% | 1 % | ca 1 250 kr |
| 1 500 000 kr | 65% | 1 % | ca 1 250 kr |
| 1 500 000 kr | 45% | 0 % | 0 kr |
Om du får sänkt amorteringskrav till 1 % på bolån med hög belåningsgrad kan det ge flera hundralappar mindre i månadskostnad. Det är dock viktigt att komma ihåg att du då bygger upp ditt sparande långsammare, eftersom lånet minskar långsammare.
Undantag och individuell bedömning
Det finns situationer där undantag från amorteringskravet kan beviljas. Dessa undantag ges efter en individuell bedömning av banken.
Vanliga skäl för undantag är om låntagaren är sjukskriven, arbetslös, föräldraledig eller om det är fråga om nyproduktion. Vid särskilda skäl kan banken bevilja tillfällig amorteringsfrihet, ofta under en begränsad period.
Handläggaren på banken gör en bedömning utifrån din ekonomi och situation. Alla banker följer Finansinspektionens riktlinjer för när undantag får ges, men tolkningen kan skilja sig något mellan olika banker.
Det är därför bra att alltid diskutera din situation direkt med banken innan du planerar stora förändringar av ditt lån.
Faktorer som styr amorteringskravet och viktiga ekonomiska begrepp
Olika faktorer påverkar kravet på amortering när man har bolån i Sverige. Det handlar bland annat om hur stor del av bostaden som är belånad, hur mycket man tjänar, och vilka regler banken tillämpar när man vill köpa bostad.
Belåningsgrad och skuldkvot
Belåningsgrad visar hur stor andel av bostadens värde som är belånad. Om en person till exempel har en bostad värd 2 miljoner kronor och ett lån på 1,5 miljoner kronor blir belåningsgraden 75 %.
Ju högre belåningsgrad, desto mer måste man ofta amortera varje år. Skuldkvot räknas ut genom att ta det totala bolånet och dela det med den årliga bruttoinkomsten (inkomst före skatt).
Om lånet är större än 4,5 gånger bruttoinkomsten krävs hårdare amortering, ofta 3 % per år om belåningsgraden också är hög.
Tabell över amorteringskrav:
| Belåningsgrad | Skuldkvot > 4,5 | Amortering per år |
|---|---|---|
| >70 % | Nej | 2 % |
| >70 % | Ja | 3 % |
| 50-70 % | Nej | 1 % |
| ≤50 % | Nej | 0 % |
Alternativregeln och kontantinsats
Bolånetak innebär att man bara får låna upp till 85 % av bostadens värde. Resterande 15 % måste betalas som kontantinsats.
Alternativregeln används ibland av banken för att mildra kraven, till exempel om en tillfällig ekonomisk situation påverkar förmågan att amortera. Då tittar banken på skuldsättning och andra faktorer.
Kontantinsats är ofta ett krav oavsett inkomst, och den kan inte lånas via vanliga bolån. Det är viktigt att förstå skillnaden mellan kontantinsats och amortering.
Kontantinsatsen är en engångsbetalning vid köp, medan amortering är återbetalning av lånet varje år.
Amorteringsplan och bolånets funktioner
Varje bolån har en amorteringsplan där det står hur mycket som ska betalas varje månad eller år. Planen inkluderar både amortering och ränta.
Bankerna tar även ut olika avgifter, vilka kan påverka totalkostnaden för bolånet. Bolånet har flera funktioner utöver själva lånet.
Dessa kan inkludera möjligheten att ändra amorteringstakt, välja bindningstid för räntan, eller lägga till försäkringar. Säkerheten för banken är alltid bostaden, så vid utebliven betalning kan banken ta över objektet.
Att ha en tydlig plan hjälper hushållet att förstå sina framtida kostnader och undvika oväntade utgifter. Många banker har också digitala verktyg för att följa amortering och ränteutveckling.
Statistik och aktuella räntor
Statistik visar att bolåneräntorna har varierat mycket de senaste åren. Under 2024 och 2025 ligger snitträntorna för nya bolån på mellan cirka 4 % och 5 %, beroende på bindningstid och bank.
Hushåll med hög skuldkvot påverkas mest av räntehöjningar. Enligt Danske Bank är det viktigt att räkna ut hur både ränta och amortering påverkar ekonomin varje månad.
Om räntan höjs med en procentenhet kan det bli flera hundra kronor mer att betala varje månad.
Statistik över genomsnittliga belåningsgrader visar att yngre hushåll ofta har högre belåningsgrad än äldre. Detta innebär strängare krav på amortering och minskad ekonomisk flexibilitet vid ränteökningar.
