Elrenovering 2026 - dra om el, byta elcentral och lagkraven

Beskedet är Elsäkerhetsverkets eget. En elanläggning ska uppfylla de krav som gällde då den installerades, och verket kan inte uttala sig om just din anläggning är säker eller inte.

Symtomen som avgör om elen behöver göras om är ojordade uttag, proppskåp, skadad isolering, säkringar som löser ut ofta och avsaknad av jordfelsbrytare, inte byggåret. Elinstallationsreglerna SS 436 40 00 är en svensk standard från SEK Svensk Elstandard, inte lag.

När elen behöver göras om: symtom i stället för årtal

Om riktigt gamla hus är Elsäkerhetsverket ändå konkret. En villa byggd 1950 har förmodligen ledningar och elmateriel som bör bytas ut, skriver verket, och rekommenderar att anläggningen då även jordas.

Verkets checklista bygger på sju områden du kan gå igenom själv.

• Elcentralen: överhettning, säkringar som löser ut ofta, märkning, lösa proppar.
• Jordfelsbrytaren: att den finns och fungerar vid test.
• Fasta synliga ledningar: skador och felaktig förläggning.
• Sladdar och elprodukter: hel isolering, säker placering.
• Uttag: jordning och skydd.
• Lampor: säkert avstånd till brännbart material.
• Elektriska element: fri ventilation.

Ingen punkt är i sig en rättslig dom över anläggningen. De är skäl att låta ett registrerat elinstallationsföretag titta, särskilt när flera stämmer samtidigt. Se även guiden om att renovera ett gammalt hus.

Lagkravet: registrerat företag och egenkontrollprogram

Standarder och branschregler blandas lätt ihop med lagkrav. Nivåerna ser ut så här.

Detta är lag. Elinstallationsarbete får utföras endast av en auktoriserad elinstallatör eller av någon som omfattas av företagets egenkontrollprogram (27 § elsäkerhetslagen). Företaget ska ha minst en auktoriserad elinstallatör och utöva egenkontroll enligt programmet (23 och 24 §§).

Företag som arbetar på andras anläggningar ska anmäla det till tillsynsmyndigheten, och arbetet får inte påbörjas förrän anmälan gjorts (25 §). Registret hålls tillgängligt på Elsäkerhetsverkets webbplats (29 § elsäkerhetsförordningen).

Anmälan görs per verksamhetstyp enligt ELSÄK-FS 2017:3, 4 kap. 2 §, bland annat Bostäder samt Allmänna och offentliga utrymmen. Gäller arbetet något annat än bostaden, kontrollera vilken verksamhetstyp registreringen omfattar.

ELSÄK-FS 2022:1, 2 kap. 1 § kräver god elsäkerhetsteknisk praxis, och tillämpas svensk standard anses anläggningen utförd så om inget annat visas. Paragrafen tillåter avvikelse om motsvarande säkerhet uppnås och bedömningarna dokumenteras.

Innan en ny eller ändrad anläggning tas i bruk ska den kontrolleras och förses med märkning och dokumentation för drift och underhåll (2 kap. 2 § och 3 kap. 6 §).

Själv får du, om du vet hur man gör, byta trasig proppsäkring, återställa utlöst automatsäkring, byta lampor och lamphållare och byta befintlig strömbrytare eller vägguttag för högst 16 A i egen kapsling. Registrerat företag krävs för ändringar i den fasta installationen, byte av ojordat uttag mot jordat, 230 V golvvärme, värmekabel och kabel i mark.

Kontrollerat mot elsäkerhetslagen på riksdagen.se samt ELSÄK-FS 2022:1 och 2017:3 i fulltext 2026-08-17.

Ditt ansvar som innehavare av elanläggningen

6 § elsäkerhetslagen lägger ansvaret på den som innehar starkströmsanläggningen. Innehavaren ska se till att det fortlöpande kontrolleras att anläggningen ger betryggande säkerhet mot person- och sakskada, och att arbete på den utförs av eller under ledning av personer med kunskaper nog att ge betryggande säkerhet.

Innehavaren är enligt Elsäkerhetsverket antingen den som äger elanläggningen eller den som använder den. Äger du villa, fritidshus eller egen lägenhet är du innehavare, i hyresrätt är det i de flesta fall fastighetsägaren, och i bostadsrätt kan det vara du själv, föreningen eller båda.

Kontrollen får överlåtas åt någon annan, men du måste säkerställa att utföraren har rätt kompetens.

ELSÄK-FS 2022:3 preciserar kontrollen. Omfattning och intervall ska vara anpassade till anläggningens utförande, ålder, omgivande miljö och användning (5 §).

Brister som kan utgöra omedelbar fara ska åtgärdas omgående, annars ska delarna tas ur bruk och skyddas mot oavsiktlig användning. Övriga brister ska åtgärdas snarast möjligt med hänsyn till risken för skada (12 §).

Kontrollerat mot ELSÄK-FS 2022:3 i fulltext 2026-08-17.

Jordfelsbrytaren: krav och rekommendation

Jordfelsbrytaren bryter strömmen snabbt vid jordfel både i elanläggningen och i anslutna produkter. En jordfelsbrytare för personsäkerhet ska vara märkt med 0,03 A eller 30 mA, och Elsäkerhetsverket anger att den ska testas minst två gånger per år, gärna oftare.

Branschen rekommenderar enligt verket att jordfelsbrytare tillverkade före 1996 byts ut. Det är en branschrekommendation, inte ett lagkrav, och montering i den fasta installationen kräver registrerat elinstallationsföretag.

Vid utvidgning med nya uttag i bostäder utförda före 1 januari 2000 gäller enligt Elsäkerhetsverket inte kravet på jordfelsbrytare inom ett befintligt torrt rum. Övergångsbestämmelserna till ELSÄK-FS 2022:1 bekräftar undantaget för anläggningar utförda enligt ELSÄK-FS 1994:7 eller äldre bestämmelser.

Det finns alltså inget retroaktivt krav på jordfelsbrytare i en befintlig bostad, och ingen föreskrift som tvingar innehavaren av en äldre fastighet att byta ojordade uttag mot jordade. Elsäkerhetsverket rekommenderar ändå komplettering med jordfelsbrytare, även där uttagen är ojordade.

Försäkringsvillkor om elbesiktning är inte myndighetskrav, varierar mellan bolag, och elsäkerhetslagen anger inget besiktningsintervall för bostäder.

Kontrollerat mot Elsäkerhetsverket och ELSÄK-FS 2022:1 2026-08-17.

Komplettera eller dra om allt

Övergångsbestämmelserna till ELSÄK-FS 2022:1 är nyckeln. Anläggningar som tagits i bruk före 1 december 2022 får vara utförda enligt äldre bestämmelser, men vid ombyggnad eller utvidgning tillämpas de nya bestämmelserna på just den delen, oavsett när anläggningen togs i bruk.

En komplettering, till exempel ny elcentral, jordfelsbrytare, fler uttag eller en egen krets, följer alltså dagens regler i den del som byggs om. Resten av anläggningen får stå kvar enligt äldre bestämmelser.

Att dra om allt innebär att hela anläggningen utförs enligt dagens praxis. Det är rimligt när ytskikt ändå rivs, när kök eller badrum byggs om eller när väggar öppnas, och hör därför ofta ihop med en totalrenovering. Skälet är ekonomiskt, inte rättsligt: dold förläggning kräver håltagning och återställning som är dyr att göra separat.

Så kontrollerar du elföretaget

• Sök företaget i Elsäkerhetsverkets tjänst Kolla elföretaget. Alla som arbetar på annans elanläggning ska enligt lag vara registrerade.
• Kontrollera att registreringen omfattar verksamhetstypen Bostäder, som krävs för arbete i din bostad.
• Be att få se egenkontrollprogrammet. Det beskriver organisation, kompetenser och vilka arbeten företaget får utföra.
• Kräv dokumentation och märkning av den del arbetet omfattat.

Saknas företaget i registret bör du enligt Elsäkerhetsverket först fråga varför. Anlitar de en underentreprenör för elarbetet är det den som ska vara registrerad. Får du inget klart besked bör du anmäla det till verket, och inte anlita dem.

Elsäkerhetsverket prövar inte tvister mellan beställare och företag. Blir arbetet fel, dyrare eller senare än avtalat gäller konsumenttjänstlagen, se guiden om reklamation av hantverksarbete och den om att kontrollera en hantverkare.

Vad som styr kostnaden

Bramäklare publicerar inga belopp för elrenovering, eftersom ingen namngiven källa med redovisad metod finns. Det här driver priset.

• Antal punkter: uttag, strömbrytare, armaturuttag och egna kretsar.
• Dold förläggning i vägg och tak jämfört med synlig i kanal eller på klammer.
• Håltagning, spårfräsning och återställning av väggar, tak och golv.
• Elcentralens skick och placering, om huvudledning eller mätarplats behöver röras, och om anläggningen ska jordas, vilket innebär nya ledningar fram till uttagen.
• Samordning med snickare, plattsättare, målare och VVS, och ordningen mellan momenten.
• Åtkomst, våningsplan, om bostaden är bebodd, dokumentation och kontroll före ibruktagande.

Elinstallationsarbete i bostad kan omfattas av rot. Skatteverket anger att företaget får dra av högst 30 procent av arbetskostnaden på fakturan, och att du kan få högst 75 000 kronor per år i rotavdrag och rutavdrag tillsammans, varav högst 50 000 kronor får vara rotavdrag. Avdraget gäller bara arbetskostnaden, inte material och resor.

Säg att arbetskostnaden i offerten är 60 000 kronor. Rotavdraget blir då 30 procent av 60 000 kronor, alltså 18 000 kronor, som företaget drar av direkt på fakturan. Kvar att betala för arbetet är 42 000 kronor, plus hela materialkostnaden.

Taken märks vid större arbeten. Säg att arbetskostnaden för att dra om hela anläggningen är 180 000 kronor: 30 procent är 54 000 kronor, men rotavdraget stannar vid 50 000 kronor per person och år. Har du samma år dessutom använt 30 000 kronor i rutavdrag återstår bara 45 000 kronor för rot, eftersom rot och rut tillsammans får vara högst 75 000 kronor.

Begär därför redan i offerten att arbetskostnaden redovisas på en egen rad, skild från material och resor. Då ser du vad avdraget beräknas på och kan jämföra offerterna på vad du faktiskt betalar.

Kontrollerat mot Skatteverket 2026-08-17. Villkoren i övrigt står i guiden om rotavdraget.

El i badrum, kök och laddbox

Badrum och duschrum

Bad- och duschrum är enligt Elsäkerhetsverket indelade i områden med särskilda regler för hur installationer utförs. Elmateriel ska märkas med rätt IP-klass, och ju fuktigare läget är, desto högre fuktskydd krävs.

Närmast dusch eller badkar ska apparater vara fast anslutna, så uttag och apparater med stickpropp ska inte finnas där. Uttag i bad- och duschrum ska skyddas av jordfelsbrytare, och att dra in en skarvsladd från ett annat rum är enligt verket farligt. Se guiden om badrumsrenovering.

Kök

Ändringar i den fasta installationen kräver registrerat elinstallationsföretag: nya uttag, flyttade uttag och nya kretsar till vitvaror och häll. Du får byta ett befintligt vägguttag för högst 16 A i egen kapsling, men inte byta ett ojordat uttag mot ett jordat. Se guiden om köksrenovering.

Laddbox

Installation av laddningspunkt ska enligt Elsäkerhetsverket utföras av ett företag registrerat för verksamhetstypen Övriga anläggningar för användning av el. Enligt SS 436 40 00 avsnitt 722 ska laddningspunkten vara individuellt skyddad av jordfelsbrytare, och alltså inte kopplas in under fastighetens.

Vad förfrågan ska innehålla

Offerter går bara att jämföra på samma underlag. Ta med det här.

• Bostadstyp, byggår och våningsplan, och om anläggningen är jordad eller ojordad.
• Elcentralen: proppskåp eller automatsäkringar, huvudsäkringens storlek, om jordfelsbrytare finns.
• Rum för rum: antal uttag, strömbrytare och armaturuttag, befintliga och önskade, dold eller synlig förläggning.
• Vem som ansvarar för håltagning och återställning, och till vilken ytfinish.
• Vilka andra yrken som är inne samtidigt, och om laddbox, golvvärme, spisvakt, solceller eller batterilager ingår.
• Hur tilläggsarbeten hanteras, och att dokumentation och märkning ska överlämnas när arbetet är klart.
• Att företaget anger sin registrering hos Elsäkerhetsverket och verksamhetstyperna, och hur arbetskostnaden särredovisas om rot ska utnyttjas.

Nästa steg

Börja med checklistan och elcentralen, och skriv rum för rum vad som finns och vad du vill ha. Då räknar flera företag på samma sak, och du ser om prisskillnaden beror på omfattning eller utförande.

Vill du inte leta företag själv kan du beskriva projektet, så matchar vi det mot ett byggföretag vi samarbetar med. Du får veta vilket företag det är innan dina uppgifter lämnas vidare.