Innehåll
Installationen av anläggningen i själva byggnaden är dessutom anmälningspliktig hos byggnadsnämnden enligt 6 kap. 1 § första stycket 5 plan- och byggförordningen (2011:338). Den anmälan ersätter inte miljöbalksprövningen.
Tillståndet har en frist som förfaller. Enligt 19 § FMH gäller det i fem år, men det upphör om arbetet med anordningen inte har påbörjats inom två år.
Två prövningar, två nämnder, ett projekt
Avloppsanordningen prövas enligt miljöbalken (1998:808) och FMH av den kommunala nämnd som fullgör kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet (3 § FMH). Installationen i byggnaden prövas av byggnadsnämnden. Samma projekt kan kräva båda spåren, med olika frister, olika avgifter och delvis olika överklagandevägar.
Grundkravet står i 9 kap. 7 § miljöbalken: avloppsvatten ska avledas och renas eller tas om hand så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. Utsläpp av avloppsvatten är miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. 1 § 1 miljöbalken.
Utsläppsförbudet i 12 § FMH har ett undantag
Enligt 12 § första stycket FMH är det förbjudet att i vattenområde släppa ut avloppsvatten från vattentoalett eller tätbebyggelse, om vattnet inte har genomgått längre gående rening än slamavskiljning. Enligt andra stycket gäller förbudet dock inte om det är uppenbart att utsläppet kan göras utan risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön.
Havs- och vattenmyndighetens allmänna råd hänvisar för definitionen av vattenområde till 11 kap. 4 § miljöbalken, men den står i dag i 11 kap. 2 §: ett område som täcks av vatten vid högsta förutsebara vattenstånd. Om ett dike är ett vattenområde är alltså en bedömningsfråga.
Tillstånd eller anmälan enligt 13 § FMH
Enligt 13 § första stycket FMH krävs tillstånd för att
- inrätta en avloppsanordning som en eller flera vattentoaletter ska anslutas till, eller
- ansluta en vattentoalett till en befintlig avloppsanordning.
För att inrätta en annan avloppsanordning krävs anmälan till den kommunala nämnden (andra stycket), och det är samma nämnd som prövar en ansökan om tillstånd.
Fjärde stycket blir ofta felciterat. Kommunen får föreskriva tillstånd i stället för anmälan för en anordning som avses i andra stycket, men bara inom vissa delar av kommunen och bara i den mån tillståndsplikten behövs för att skydda hälsa eller miljö. Formuleringen om hela kommunen finns i 17 § FMH om värmepumpar.
Havs- och vattenmyndighetens vägledning drar två gränser:
- Byte av reningsteknik, nya tekniksteg och omlokalisering av delar av anläggningen räknas till det tillståndspliktiga.
- Underhåll är varken tillstånds- eller anmälningspliktigt, till exempel byte av utslitna delar som pump eller T-rör och byte av slamavskiljare på samma plats.
De allmänna råden HVMFS 2016:17 rekommenderar därtill att avlopp från separationstoalett till en befintlig BDT-anläggning anses tillståndspliktigt. Det är en rekommendation, inte ett bindande krav.
Be miljönämnden om ett skriftligt besked innan du beställer något: kräver åtgärden tillstånd, räcker det med en anmälan, eller räknas den som underhåll. Fråga samtidigt om kommunen har föreskrifter som skärper kravet i den del av kommunen där fastigheten ligger.
Ändring av ett befintligt avlopp: 14 § FMH
Enligt 14 § FMH är det förbjudet att utan anmälan till den kommunala nämnden ändra en avloppsanordning som avses i 13 §, om åtgärden kan medföra väsentlig ändring av avloppsvattnets mängd eller sammansättning. Undantagen i 15 § FMH gäller bara 13 § första och andra styckena, och bara när anordningen kräver tillstånd eller anmälan enligt miljöprövningsförordningen (2013:251) eller är avsedd att föra avloppsvattnet till enbart en allmän avloppsanläggning. Anmälningsplikten vid ändring i 14 § träffas inte.
Vad som är väsentligt bör enligt HVMFS 2016:17 bedömas mot belastningen på den befintliga anordningen, och såväl en ökning som en minskning kan vara väsentlig. Att gräva om en markbädd eller lägga nya infiltrationsrör bör enligt råden räknas dit även om syftet är att förbättra anläggningen. En ny slamavskiljare på samma plats bör däremot inte anses anmälningspliktig.
Det här är paragrafen som oftast missas vid renovering av ett äldre hus. En tillbyggnad eller ett stambyte som lägger fler tappställen på ett gammalt avlopp är sällan bara ett rörjobb, utan en belastningsförändring som kan utlösa anmälan enligt 14 § eller nytt tillstånd enligt 13 §. Ta därför fram det gamla tillståndsbeslutet, ritningen och uppgift om anläggningens typ och installationsår innan du ritar vidare, eftersom väsentlighetsbedömningen görs mot den anläggning som faktiskt finns.
Förordningen (2012:259) om miljösanktionsavgifter innehåller ingen avgift för att ändra utan anmälan. Att avgift saknas betyder inte att ändringen är fri, för nämnden kan ingripa med föreläggande enligt 26 kap. 9 § miljöbalken.
Tvåårsregeln: när tillståndet förfaller
Enligt 19 § FMH gäller ett tillstånd enligt 13 eller 17 § i fem år, men det förfaller om arbetet med anordningen inte har påbörjats inom två år. Regeln gäller tillstånd, inte ett beslut i ett anmälningsärende.
Havs- och vattenmyndigheten anger att ett tillstånd inte innebär något krav på att anläggningen verkligen installeras. Nämnden bör enligt råden informera sökanden om innehållet i 19 § i beslutet, men det är ett bör och ingen garanti.
Femårsregeln är alltså ingen frist att jämföra entreprenörer i. Väntar du in en billigare entreprenör två vintrar är tillståndet borta, och prövningen ska göras om med ny avgift.
Rimlig ordning är prövning först, offert och entreprenörsval inom tolv månader och spadtag inom tvåårsfristen. FMH anger ingen tidsfrist för handläggning av avloppsärenden, till skillnad från anmälan hos byggnadsnämnden, så prövningen ska vara igång innan något beställs.
Byggnadsnämndens anmälan och startbesked
Hela 9 kap. plan- och bygglagen ersattes den 1 december 2025 genom lag (2025:974), och plan- och byggförordningen fick ett nytt 6 kap. genom förordning (2025:979). Installation eller väsentlig ändring av en anläggning för vattenförsörjning eller avlopp i en byggnad är en av sex anmälningsgrunder i 6 kap. 1 § första stycket, och undantagen i 6 kap. 2 § träffar inte en vanlig villa.
Handläggningstiden för en anmälan är fyra veckor och får förlängas högst en gång med högst fyra veckor (6 kap. 5 §). Åtgärden får inte påbörjas innan byggnadsnämnden har gett startbesked (10 kap. 3 § plan- och bygglagen).
Efter kontrollreformen den 1 juli 2026 ansvarar byggherren för att åtgärden uppfyller kraven och kontrolleras enligt kontrollplanen i startbeskedet. Byggnadsverket får inte tas i bruk i de delar som startbeskedet omfattar förrän slutbesked har getts, om byggnadsnämnden inte beslutar annat (10 kap. 4 § plan- och bygglagen).
Ett vanligt missförstånd är att startbesked och slutbesked är samma spärr. Det är två: en innan arbetet i byggnaden får börja och en innan de delar som startbeskedet omfattar får tas i bruk. Skriv in i avtalet att arbetet startar först när startbeskedet finns, och begär att få se den kontrollplan som fastställs i beskedet.
Att reglerna i plan- och bygglagen ändrades säger däremot ingenting om tillståndsplikten enligt 13 § FMH. Reformen rörde plan- och byggspåret, och miljöbalksprövningen av avloppsanordningen är oförändrad.
Om anläggningen byggs utan prövning
Miljösanktionsavgift tas ut enligt 3 kap. 1 § förordningen (2012:259) om miljösanktionsavgifter vid överträdelse av 13 § FMH. Beloppen är kontrollerade mot den konsoliderade förordningen i Regeringskansliets rättsdatabaser den 17 augusti 2026.
| Överträdelse | Avgift |
|---|---|
| Inrätta en avloppsanordning utan tillstånd trots att tillstånd krävs | 5 000 kronor |
| Ansluta en vattentoalett utan tillstånd till en anordning utan vattentoalett | 3 000 kronor |
| Inrätta en avloppsanordning utan anmälan trots att anmälan krävs | 3 000 kronor |
Avgiften ska tas ut även om överträdelsen inte har skett uppsåtligen eller av oaktsamhet (30 kap. 2 § första stycket miljöbalken). Den behöver dock inte tas ut om det vore oskäligt, till exempel med hänsyn till en omständighet som inte kunnat förutses eller påverkas. Avgiftsskyldig är enligt Havs- och vattenmyndigheten verksamhetsutövaren, normalt fastighetsägaren.
Att påbörja den anmälningspliktiga installationen före startbesked ger byggsanktionsavgift på 0,05 prisbasbelopp plus 0,0025 prisbasbelopp per kvadratmeter berörd byggnadsarea (9 kap. 13 § första stycket 4 plan- och byggförordningen), halverad om anmälan var gjord. Prisbasbeloppet för 2026 är 59 200 kronor enligt förordning (2025:872), utfärdad den 18 september 2025, vilket ger 2 960 kronor plus 148 kronor per kvadratmeter.
Räkna på vad ett förhastat spadtag kostar. Säg att installationen berör 25 kvadratmeter byggnadsarea och att beslutet fattas under 2026: 2 960 kronor plus 25 gånger 148 kronor, det vill säga 3 700 kronor, ger en byggsanktionsavgift på 6 660 kronor. Var anmälan inlämnad när arbetet började halveras avgiften till 3 330 kronor. Byggs dessutom själva anordningen utan tillstånd tillkommer miljösanktionsavgiften på 5 000 kronor, tillsammans 11 660 kronor.
Allmänna råd är inte bindande krav
Havs- och vattenmyndighetens allmänna råd HVMFS 2016:17 gäller anordningar för hushållsspillvatten upp till 25 personekvivalenter, pe. Råden anger själva att kraven i tabellerna inte är utformade som tillståndsvillkor. De nivåer som oftast citeras som lagkrav är alla formulerade som bör:
- Normal nivå för miljöskydd: minst 90 procent reduktion av organiska ämnen mätt som BOD7 eller BOD5 och minst 70 procent reduktion av fosfor.
- Hög nivå för miljöskydd: 90 procent fosfor i stället för 70 procent, och därtill minst 50 procent reduktion av kväve.
- Dricksvattentäkt: skyddsavståndet bör aldrig understiga 20 m, och tjugometersgränsen är rådens undre gräns, inte deras huvudregel.
En nivå i råden, eller en standard de hänvisar till, blir bindande för en fastighetsägare först som villkor i nämndens beslut.
Enligt 18 § FMH får nämnden i ett beslut om tillstånd föreskriva att anordningen inte får tas i bruk förrän den har besiktigats och godkänts. Det är ett villkor nämnden får ställa i ett tillståndsbeslut, inte en generell besiktningsplikt. Läs därför beslutet innan anläggningen tas i bruk, så att ett besiktningsvillkor inte missas.
Råden rekommenderar också att arbetet utförs av sakkunnig person, att kritiska delar dokumenteras med bilder enligt en kontrollplan och att anordningen kontrolleras av sakkunnig minst vart tionde år. Även det är bör, men gör det till avtalsinnehåll: begär att entreprenören fotograferar de kritiska delarna innan de täcks över och lämnar över dokumentationen tillsammans med drift- och underhållsinstruktionen. Enligt råden bör sådana handlingar förvaras på fastigheten och kunna visas upp när tillsynsmyndigheten begär det.
Tillståndet, ägarbytet och avgifterna
Havs- och vattenmyndigheten anger att tillståndet är knutet till fastigheten och anläggningen och tas över av den nya fastighetsägaren. Villkor ändras genom omprövning enligt 24 kap. 5 § miljöbalken, som får ske bland annat när tio år har förflutit sedan beslutet fick laga kraft.
Avgift för prövning och tillsyn regleras inte i FMH. En kommun får meddela föreskrifter om sådana avgifter för en kommunal myndighets verksamhet (27 kap. 1 § miljöbalken), så avgiften sätts i kommunal taxa och något rikstäckande belopp finns inte.
Nämndens beslut överklagas hos länsstyrelsen och länsstyrelsens beslut hos mark- och miljödomstol (19 kap. 1 § miljöbalken). Miljösanktionsavgift överklagas dock direkt till mark- och miljödomstol.
Rotavdrag på avloppsarbete
Skatteverket anger för småhus att rotavdrag ges för markarbeten för avlopp, till exempel infiltrationsanläggningar och infiltrationsbäddar, och för att dra in vatten- och avloppsledningar och anlägga avlopp. Arbetet ska utföras i bostaden som köparen äger eller på tomten i nära anslutning till bostaden.
Avdrag ges inte för maskinell utrustning som grävmaskiner eller borraggregat, inte för att slamsuga och tömma septiktankar och inte för material.
Enligt Skatteverket, kontrollerat den 17 augusti 2026, är rotavdraget 2026 30 procent av arbetskostnaden, högst 50 000 kronor per person och år, och rot och rut tillsammans högst 75 000 kronor. Eftersom bara arbetskostnaden ger avdrag behöver arbete och material gå att skilja i avtalet med entreprenören, och beräkningen gås igenom under rotavdraget.
Säg att offerten för en ny infiltrationsanläggning tar upp 120 000 kronor i arbetskostnad, medan grävmaskin och material redovisas för sig. 30 procent av 120 000 kronor är 36 000 kronor i rotavdrag, vilket ryms under taket på 50 000 kronor per person och år. Är arbetskostnaden i stället 200 000 kronor blir 30 procent 60 000 kronor, och avdraget stannar vid 50 000 kronor för en person. Begär därför redan i offertskedet att arbetskostnad, maskinkostnad och material specificeras var för sig.
Nästa steg
Ta prövningen först. Klargör med kommunens miljönämnd om projektet kräver tillstånd enligt 13 § första stycket FMH eller anmälan enligt andra stycket, om lokala föreskrifter skärper kravet och om byggnadsnämnden behöver en anmälan för installationen. Planera sedan offert och entreprenörsval så att spadtaget ligger inom tvåårsfristen i 19 § FMH.
När prövningen är på gång kan du beskriva projektet så matchar vi det mot ett byggföretag vi samarbetar med. Du får veta vilket företag det är innan dina uppgifter lämnas vidare.
Frågor & svar
Krävs tillstånd eller anmälan för ett nytt enskilt avlopp?
Enligt 13 § första stycket förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd krävs tillstånd för att inrätta en avloppsanordning som en eller flera vattentoaletter ska anslutas till, och för att ansluta en vattentoalett till en befintlig anordning. En annan avloppsanordning, till exempel ett BDT-avlopp, kräver anmälan till den kommunala nämnden enligt andra stycket. Kommunen får dock i egna föreskrifter kräva tillstånd i stället för anmälan, men bara inom vissa delar av kommunen och bara i den mån det behövs för att skydda människors hälsa eller miljön.
Hur länge gäller ett avloppstillstånd?
Enligt 19 § FMH gäller ett tillstånd i fem år, men det förfaller om arbetet med anordningen inte har påbörjats inom två år. Påbörjas inget inom tvåårsfristen måste prövningen göras om, med ny avgift. Regeln gäller tillstånd och inte beslut i ett anmälningsärende.
Måste jag anmäla att jag ändrar ett befintligt avlopp?
Ja, om ändringen kan medföra väsentlig ändring av avloppsvattnets mängd eller sammansättning. Då är det enligt 14 § FMH förbjudet att ändra anordningen utan anmälan till den kommunala nämnden. Havs- och vattenmyndighetens allmänna råd anger att både en ökning och en minskning av belastningen kan vara väsentlig, och att omgrävning av en markbädd eller nya infiltrationsrör bör räknas dit även när syftet är att förbättra anläggningen.
Räcker en anmälan till byggnadsnämnden efter reformen den 1 december 2025?
Nej. Reformen ändrade 9 kap. plan- och bygglagen och 6 kap. plan- och byggförordningen, där installation eller väsentlig ändring av en anläggning för avlopp i en byggnad är anmälningspliktig med fyra veckors handläggningstid och krav på startbesked innan arbetet börjar. Miljöbalksprövningen är opåverkad, så en anordning som en vattentoalett ska anslutas till kräver ändå tillstånd enligt 13 § FMH. Byggnadsnämndens anmälan ersätter inte det tillståndet.
Vad kostar det att anlägga avlopp utan tillstånd?
Enligt 3 kap. 1 § förordningen (2012:259) om miljösanktionsavgifter, kontrollerad den 17 augusti 2026, är avgiften 5 000 kronor för att inrätta en avloppsanordning utan tillstånd trots att tillstånd krävs, och 3 000 kronor för att ansluta en vattentoalett utan tillstånd eller för att inrätta en anordning utan anmälan. Avgiften tas ut även när överträdelsen inte skett uppsåtligen eller av oaktsamhet. Att påbörja den anmälningspliktiga installationen i byggnaden före startbesked ger dessutom byggsanktionsavgift, halverad om anmälan var gjord.
Är 90 procents fosforreduktion vid hög skyddsnivå ett lagkrav?
Nej. Siffran kommer från Havs- och vattenmyndighetens allmänna råd HVMFS 2016:17, som är vägledande och gäller anordningar upp till 25 personekvivalenter. Råden anger själva att kraven i tabellerna inte är utformade som tillståndsvillkor. Nivån blir bindande för en fastighetsägare först när nämnden skriver in den som villkor i ett beslut.