Rörlig eller bunden ränta – så väljer du rätt bolåneränta utifrån din ekonomi

Fastighetsmarknaden Lån

Att välja mellan rörlig och bunden ränta är ett av de viktigaste besluten när man tar ett bolån. Det bästa valet beror på hur känslig man är för ränteförändringar och vilken trygghet man vill ha i sin ekonomi.

Historiskt sett har rörlig ränta ofta varit lägre, men den kan också ändras snabbt och påverka månadskostnaden.

För dig som föredrar stabila kostnader kan bunden ränta vara ett tryggt val. Rörlig ränta kan passa den som vill ha chans till lägre ränta på kort sikt.

Det är viktigt att läsa på om olika alternativ, ta hänsyn till dina egna behov, och jämföra villkor hos flera banker.

Vad är rörlig och bunden ränta på bolån?

Bolån kan ha rörlig eller bunden ränta, och valet påverkar både kostnader och risknivå. Skillnaderna mellan dessa räntetyper, samt bindningstidens funktion, avgör hur mycket man betalar varje månad och hur bolåneräntorna förändras över tid.

Skillnader mellan rörlig ränta och bunden ränta

Rörlig ränta betyder att räntekostnaden kan ändras flera gånger under året. Vanligtvis justeras den var tredje månad och kallas därför ibland 3-månadersränta.

Låntagaren drar nytta av låga räntor, men riskerar att räntekostnaden också snabbt kan stiga om marknadsräntorna går upp. Bunden ränta innebär att räntan låses på en viss nivå för en period mellan 1 till 10 år.

Under bindningstiden är månadskostnaden densamma oavsett om ränteläget förändras i Sverige.

Nedan finns en enkel jämförelse:

Typ av räntaRisk för höjd kostnadFörutsägbarhet
Rörlig räntaHögLåg
Bunden räntaLågHög

Läs mer om skillnader hos SBAB.

Hur fungerar bindningstid och 3-månadersränta?

Bindningstid är den period som räntan är låst. För bunden ränta kan bindningstiden vara 1 år, 3 år, eller upp till 10 år.

Under tiden förblir räntan oförändrad. Det ger trygghet, men det kan bli dyrt att lösa lånet i förtid om man till exempel vill sälja bostaden.

Rörlig ränta är egentligen bunden i tre månader i taget, kallad 3-månadersränta. Efter varje tremånadersperiod kan banken ändra räntan, och låntagaren kan välja att binda räntan eller fortsätta med rörlig.

Banker som Nordea och Länsförsäkringar erbjuder båda varianterna.

Effekt på räntekostnad och månadskostnad

Räntekostnaden för rörliga bolån har historiskt ofta varit lägre än för bundna bolån, men den kan variera kraftigt. Om räntan stiger ökar även månadskostnaden snabbt.

Har man små marginaler i sin ekonomi kan detta bli problematiskt. Med bunden ränta vet man exakt vad månadskostnaden blir under bindningstiden.

Det gör att budgeten blir lättare att planera. Dock kan den bundna räntan vara högre än den rörliga om räntorna är låga när man binder.

Skillnaderna i räntekostnad mellan bunden och rörlig ränta kan göra stor skillnad på totalbeloppet låntagaren betalar över tid. För en noggrann uppdelning kring effekterna kan man läsa hos Swedbank och Skandia.

Hur väljer du mellan rörlig eller bunden bolåneränta?

Hur väljer du mellan rörlig eller bunden bolåneränta?

Det är viktigt att tänka igenom sin privatekonomi, risknivå och framtida ränteläge innan man bestämmer sig för rörlig eller bunden ränta. Beslutet påverkas också av inflation, Riksbankens styrränta och lånevillkor hos olika banker.

Faktorer att beakta: ekonomi, ränteläget och säkerhet

Att välja mellan rörlig och bunden ränta handlar först om hushållets ekonomi och tolerans för risk. En fast eller bunden ränta passar bäst för personer som vill ha ekonomisk förutsägbarhet och skydda sig mot plötsliga räntehöjningar.

Med bunden ränta vet bolånetagaren vad lånet kostar varje månad. Rörlig ränta är ofta lägre än bunden, men den kan snabbt stiga om marknadsräntorna går upp.

Det innebär ökad risk, men också en möjlighet att spara pengar om räntan sjunker. Trygghetsbehov, lön, sparande och eventuellt lånelöfte spelar in i beslutet.

Fast ränta kan innebära räntekostnader för att lösa lånet i förtid (så kallad ränteskillnadsersättning), medan rörlig ränta ger mer flexibilitet vid till exempel flytt.

Så påverkar ränteändring, inflation och styrränta ditt val

Ränteändringar styrs till stor del av Riksbankens styrränta och inflationen i Sverige. Om styr- eller reporäntan höjs, följer både rörliga och bundna boräntor ofta efter, men rörlig ränta påverkas snabbast.

Historiskt sett har rörliga räntor varit lägre än bundna räntor, men med större svängningar. Om inflationen ökar kan även låneräntor gå upp.

Det innebär att månadskostnaden kan stiga snabbt för den med rörligt bolån. Under perioder med låg inflation och låg ränta kan rörlig ränta dock vara fördelaktig.

När man binder räntan skyddar man sig mot oväntade ränteuppgångar och budgeten blir mer förutsägbar. Nivån på styrräntan, inflationen och Riksbankens kommunikation om räntan är viktiga att följa.

Praktiska tips för privatpersoner och bolånetagare

  • Räkna noga på hushållets inkomst och utgifter
  • Fundera på hur mycket ekonomisk trygghet som behövs
  • Hur skulle en räntehöjning på 2–3 procentenheter påverka ekonomin?

Om hushållets ekonomi klarar en viss ränta utan problem kan man välja mer rörlig ränta för lägre kostnad. Annars är det tryggt med bunden ränta.

Det är också möjligt att dela upp bolånet i flera delar och ha olika bindningstider. På så vis kan man sprida riskerna och få viss flexibilitet.

Ett sådant upplägg rekommenderas av flera banker, bland annat Nordea och SBAB. En annan faktor är amorteringen.

Hög amortering ger bättre marginaler. Privata låntagare bör också kontrollera om banken kräver särskild kontantinsats vid olika räntetyper.

Tänk på att ”effektiv ränta”, alltså totalkostnaden inklusive avgifter, ofta är viktigare än bara ränteprocenten.

Jämför långivare, ränteläget och amorteringskrav

Att jämföra räntor och villkor mellan olika banker är en bra början. Räntorna kan skilja sig en hel del, beroende på bindningstid, lånebelopp och kontantinsats.

Många banker ger extra rabatt för nya kunder eller om man har andra tjänster hos dem. Kolla också vilka villkor som gäller vid förtidsinlösen eller omförhandling av lån.

Titta på vilken ränteskillnadsersättning som eventuellt kan tillkomma. Det är särskilt viktigt för bundet lån om man tänker sälja sin bostad eller lösa lånet i förtid.

Amorteringskrav kan variera mellan olika banker. Några kräver högre amortering om belåningsgraden är hög.

Effektiv ränta gör det enklare att jämföra totalkostnaden hos olika långivare. För detaljerad information och jämförelser, se till exempel råd från SBAB och tips från Swedbank.

Läs vidare

Mikael

Mikael - Innehållsansvarig Mikael har ett stort intresse inom fastigheter och har sedan 2022 varit innehållsansvarig på Bramäklare.se. Mikael har sedan tidigare en högskoleexamen som webbredaktör och ser i dagsläget till att innehåll och data på Bramäklare.se är korrekt och alltid uppdaterad.