Värmepump 2026 - två anmälningar och reglerna för köldmediet

Griper installationen in i byggnadens ventilation är åtgärden dessutom anmälningspliktig till byggnadsnämnden enligt 6 kap. 1 § 4 plan- och byggförordningen (2011:338), och arbetet får inte påbörjas innan nämnden har gett startbesked enligt 10 kap. 3 § 2 plan- och bygglagen. Den ena anmälan ersätter aldrig den andra. Ovanpå detta ligger köldmediereglerna, där Naturvårdsverket skriver att endast certifierad person får installera värmepumpar.

Två prövningar som inte ersätter varandra

En vanlig miss är att tro att en av prövningarna räcker för båda. Ett startbesked från byggnadsnämnden ersätter inte anmälan enligt 17 § förordningen (1998:899), och en godkänd anmälan hos miljönämnden ersätter inte startbeskedet.

Det handlar normalt inte heller om bygglov, som är en tredje prövning med egna regler. Skillnaderna mellan spåren är samlade i guiden om bygglov och anmälan vid renovering.

Ansvaret för att anmälan görs ligger på dig som fastighetsägare, i egenskap av byggherre respektive verksamhetsutövare, oavsett vad installatören åtar sig i avtalet. Bocka därför av båda spåren själv innan arbetet bokas, även när installatören lovar att sköta papperen.

Pumptypen avgör vilken anmälan som krävs

Räckvidden är hela poängen. Paragrafen gäller anläggningar för utvinning av värme ur mark, ytvatten eller grundvatten, inte värmepumpar i allmänhet. Luft-luft och luft-vatten hämtar värmen ur uteluften och omfattas därför inte, och en frånluftsvärmepump hämtar värmen ur inomhusluften och omfattas inte heller.

Att skriva att alla värmepumpar måste anmälas till kommunen är alltså fel, och gör en korrekt regel till en felaktig. Undantaget gäller däremot bara 17 §, för köldmediereglerna följer utrustningen och inte värmekällan.

Fråga kommunen om tillståndsplikt innan borrningen bokas

Kommunen får enligt 17 § föreskriva att det krävs tillstånd av nämnden inom hela kommunen eller vissa delar av den, om det behövs för att skydda människors hälsa eller miljön. Andra stycket undantar anläggningar som kräver tillstånd eller anmälan enligt miljöprövningsförordningen (2013:251). Ring därför miljökontoret som första åtgärd och fråga vad som gäller på din adress. Svaret avgör både vilken blankett du ska använda och hur tidplanen ser ut.

Krävs tillstånd får nämnden enligt 18 § föreskriva att anläggningen inte får tas i bruk förrän den har besiktigats och godkänts. Ett tillstånd enligt 13 eller 17 § gäller enligt 19 § i fem år, men det förfaller om arbetet inte har påbörjats inom två år. Fråga samtidigt om nämnden kräver besiktning, och planera projektet så att tvåårsfristen inte hinner löpa ut.

Vid ett byte av befintlig pump är det borrhålet som avgör. Mark- och miljööverdomstolen har i MÖD 2011:37 uttalat att borrning av ett nytt brunnshål ur ett miljöperspektiv är en så väsentlig del av inrättandet att åtgärden är att jämställa med en nyanläggning. Ett nytt borrhål vid ett byte är alltså inte automatiskt underhåll, så räkna med en ny anmälan även när du bara ersätter en uttjänt pump och borrar nytt.

Anmälan till byggnadsnämnden: börja inte utan startbesked

Griper jobbet in i byggnadens ventilation är åtgärden anmälningspliktig enligt 6 kap. 1 § 4 plan- och byggförordningen (2011:338), som omfattar installation eller väsentlig ändring av hiss, eldstad, rökkanal eller anordning för ventilation i en byggnad. Planlösning är efter reformen inte längre en anmälningsgrund, men ventilation är det.

En anmälningspliktig åtgärd får inte påbörjas innan byggnadsnämnden har gett startbesked, enligt 10 kap. 3 § 2 plan- och bygglagen (2010:900), och startbeskedet i anmälningsärenden regleras i 10 kap. 23 c § samma lag. Tidsfristen för handläggning av en anmälan är enligt 6 kap. 5 § plan- och byggförordningen fyra veckor, och den får förlängas högst en gång med högst fyra veckor. Lägg in den fristen i tidplanen och boka inte installatören till ett datum före startbeskedet.

Rör jobbet husets luftflöden i övrigt är guiden om ventilation vid renovering nästa läsning.

Köldmediet: certifierad personal krävs

Köldmediekretsen har ett eget regelverk, förordningen (EU) 2024/573 om fluorerade växthusgaser. Enligt artikel 10.1 första stycket a ska fysiska personer vara certifierade för installation, underhåll eller service, reparation eller nedmontering av den utrustning som förtecknas i artikel 5.2 a till f, där led c är värmepumpar, och enligt led b för läckagekontroll av sådan utrustning.

Naturvårdsverket skriver rakt ut att ”endast certifierad person får installera värmepumpar”. Verket skriver också att det är förbjudet att som privatperson själv installera, demontera, läckagekontrollera eller serva kyl-, luftkonditionerings- och värmepumpsutrustning.

Två följdregler stänger dörren för den som tänkt köpa gas och fylla på själv. Enligt artikel 11.6 får bara certifierade fysiska personer, eller företag som anställer sådana, köpa f-gaser för installation, underhåll, service eller reparation. Enligt artikel 11.7 får icke-hermetiskt sluten utrustning laddad med sådana gaser bara säljas till slutanvändare om det kan bevisas att installationen kommer att utföras av ett certifierat företag.

Certifieringskravet är alltså ett behörighetskrav i EU-förordningen, inte en branschrekommendation. Be därför om certifikatet redan när du tar in offerten, innan något avtal skrivs. Hur du kontrollerar att företaget har det som krävs står i guiden om att kontrollera en hantverkare innan du beställer.

Splitaggregat eller monoblock: skillnaden avgör vem som får installera

Installation definieras i artikel 3.17 som ett förfarande där två eller flera delar av utrustning eller kretsar som innehåller eller är utformade för att innehålla fluorerade växthusgaser sammanfogas för att sätta samman ett system på den plats där det ska användas. Ett splitaggregat med innedel och utedel som kopplas samman på plats är därmed en installation.

Naturvårdsverket drar slutsatsen åt andra sidan och skriver att det inte krävs certifikat för att installera utrustning som levereras ihopsatt och färdig att användas, alltså det som ibland kallas monoblock. Hermetiskt sluten utrustning definieras i artikel 3.9 som utrustning där alla delar som innehåller f-gas är tätade under tillverkningen i tillverkarens lokaler genom svetsning, hårdlödning eller liknande fast hopfogning, och där fogarna har ett fastställt läckage under tre gram per år vid ett tryck som uppgår till minst en fjärdedel av det tillåtna maximitrycket, och verket tillägger att utrustningen ska vara märkt som hermetiskt sluten. Kontrollera den märkningen innan du räknar med undantaget. Saknas den gäller certifieringskravet.

Undantaget gäller bara installationsmomentet. Så snart någon gör ett ingrepp i köldmediesystemet, tappar av köldmedium eller skrotar aggregatet krävs certifierad personal igen, och Naturvårdsverket skriver att en certifierad person ska anlitas vid avtappning av köldmedier.

Räkna om köldmediet innan du oroar dig för läckagekontroll

Gränsen avgörs av köldmediet, inte av husets storlek. Läckagekontroll krävs enligt artikel 5.1 första stycket för utrustning som innehåller 5 ton koldioxidekvivalenter eller mer av gaser i bilaga I, eller 1 kg eller mer av gaser i avsnitt 1 i bilaga II.

För bostadshus finns ett eget undantag i tredje stycket: hermetiskt sluten och som sådan märkt utrustning i bostadshus ska inte kontrolleras för läckage om den innehåller mindre än 3 kg fluorerade växthusgaser. Naturvårdsverkets omräkningstabell anger att 5 ton koldioxidekvivalenter motsvarar 2,4 kg HFC 410a, medan HFC-32 har GWP 675, vilket gör att en R32-fylld villapump normalt hamnar långt under gränsen. Räkna själv: säg att din pump är fylld med 1,2 kg R32. Fyllningen motsvarar då 1,2 gånger 675, det vill säga 810 kg eller cirka 0,8 ton koldioxidekvivalenter, långt under gränsen på 5 ton. Med R410a nås samma gräns redan vid 2,4 kg, medan det med R32 krävs 5 000 delat med 675, alltså ungefär 7,4 kg gas, innan kontrollplikten slår till.

Krävs kontroll ska den enligt artikel 5.6 göras minst var tolfte månad under 50 ton koldioxidekvivalenter, eller var 24:e månad med installerat läckagevarningssystem. Då gäller också registerplikten i artikel 7.1, med mängd och typ av gas, påfyllnader, återvinning och vem som utfört arbetet med certifikatsnummer, och registren ska enligt artikel 7.2 a bevaras i minst fem år. Spara därför protokollen samlat, och kontrollera att certifikatsnumret på den som utfört arbetet finns med.

Operatör definieras i artikel 3.5 som ett företag. Att en privatperson ändå omfattas av registerplikten är Naturvårdsverkets bedömning och inte en prövad rättsfråga.

Två svenska särkrav ligger ovanpå EU-reglerna. Enligt 10 § förordningen (2016:1128) om fluorerade växthusgaser ska läckagekontroll utföras i samband med installation, första idrifttagning eller ingrepp i köldmediesystemet, med undantag för stationär hermetiskt sluten utrustning med mindre än 5 ton koldioxidekvivalenter. Enligt 14 § ska tillsynsmyndigheten underrättas före installation eller konvertering vid 14 ton koldioxidekvivalenter eller mer, en gräns som inte nås av en villapump. Räknat i R32 motsvarar 14 ton nämligen 14 000 delat med 675, alltså ungefär 21 kg köldmedium.

Sanktionerna när prövning saknas

Miljösanktionsavgiften för den uteblivna anmälan står i 3 kap. 2 § förordningen (2012:259) om miljösanktionsavgifter. Avgiften är 1 000 kronor om en anläggning som inte är tillståndspliktig inrättas utan anmälan, och 3 000 kronor om den inrättas utan tillstånd trots att kommunen har meddelat föreskrifter om tillståndsplikt. I MÖD 2011:37 fastställde domstolen miljönämndens beslut om 1 000 kronor för ett nytt borrhål.

På köldmediesidan måste EU-regeln skiljas från det svenska sanktionsstödet. Straffansvaret finns i 29 kap. 3 a § miljöbalken, införd genom lag (2025:1315) och i kraft 1 januari 2026, och omfattar en uppräknad lista artiklar i förordning (EU) 2024/573 där varken artikel 5 om läckagekontroll eller artikel 10 om certifiering ingår.

Miljösanktionsavgifterna hänger delvis kvar i det gamla. 9 kap. 1 § förordningen (2012:259) hänvisar fortfarande till den upphävda förordningen (EU) nr 517/2014, och Naturvårdsverket bedömer att det inte är förutsägbart eller rättssäkert att utfärda sanktioner för paragrafer som pekar på en upphävd förordning. Skyldigheten kvarstår ändå, för verket skriver att läckagekontroll och registerföring ska göras även om en avgift inte kan utfärdas.

Två avgifter pekar verket ut som fortfarande möjliga: 5 000 kronor enligt 9 kap. 17 § när läckagekontroll inte utförts vid installation, idrifttagning eller ingrepp enligt 10 § förordningen (2016:1128), och 5 000 kronor enligt 9 kap. 19 § när underrättelsen enligt 14 § uteblivit. Avgifterna gäller olika överträdelser och kan därför läggas ovanpå varandra. Säg att du bor i en kommun med tillståndsplikt och låter borra utan tillstånd, och att läckagekontrollen vid installationen dessutom uteblir i ett fall där kontrollkravet gäller: då kan avgifterna bli 3 000 plus 5 000, alltså 8 000 kronor. Ansvaret går inte att avtala bort, men ett skriftligt hantverkaravtal kan slå fast vem som lämnar in vilken anmälan och vem som beställer kontrollen.

Borrningen: Normbrunn -16 är vägledning, inte föreskrift

SGU:s vägledning för att borra brunn, kallad Normbrunn -16 och daterad december 2016, är en vägledning och inte en föreskrift eller ett allmänt råd. Avstånden i den är rekommendationer: till exempel 20 meter mellan två energibrunnar i berg, att en energibrunn bör placeras minst 10 meter innanför tomtgränsen när grannfastigheterna saknar brunnar, för att inte hindra grannen från att borra, och minst fyra meter från husvägg när det är osäkert om dränering eller byggnad kan skadas. Bindande krav kan i stället följa av kommunens föreskrifter, av villkor i ett tillstånd eller av föreskrifter för ett vattenskyddsområde.

SGU skriver att det för energiborrning alltid gäller minst anmälningsplikt och att det inom skyddsområde för vattentäkt normalt råder tillståndsplikt eller förbud. Verkets grundråd är att anlita certifierade brunnsborrare och kontakta kommunen i förväg. Be borraren visa certifikatet, och be om att borrhålets placering redovisas i offerten så att avstånden går att bedöma innan riggen står på tomten.

Nästa steg

Börja hos kommunen, och ta stegen i rätt ordning. Ta först reda på om din kommun har föreskrivit tillståndsplikt för värmepumpsanläggningar. Lämna sedan in anmälan enligt 17 § innan borrningen bokas, och kontrollera om jobbet också kräver anmälan till byggnadsnämnden och därmed startbesked. Skriv avtal först när prövningarna är på plats och certifikatet är kontrollerat.

Ska du ta in anbud kan du beskriva projektet så matchar vi det mot ett byggföretag vi samarbetar med, och du får veta vilket företag det är innan dina uppgifter lämnas vidare. Hur anbuden läses och ställs mot varandra finns i guiden om att jämföra offerter, och de övriga renoveringsguiderna täcker de andra momenten i huset.