Energibidrag för småhus 2026 - villkor, belopp och ansökan

Från den dagen får bidrag lämnas med 30 procent av de bidragsberättigade kostnaderna och högst 60 000 kronor per småhus enligt 12 § i förordning (2023:402), i lydelse enligt SFS 2026:1519 (kontrollerat mot riksdagen.se och Boverket 2026-08-17). Arbetskostnaden i samma projekt kan i stället ge skattereduktion genom rotavdraget hos Skatteverket, men bidrag och rotavdrag får aldrig avse samma kostnad.

Flerbostadshus faller utanför redan på definitionen i 2 §, och den som bor i bostadsrätt faller utanför på ägarkravet, eftersom föreningen äger byggnaden.

Vem kan söka, och vilket hus

Fem villkor gäller samtidigt. De två som stoppar många hus är värdeåret och fjärrvärmen, så kontrollera dem först.

Boverket förtydligar att huset ska vara permanentbostad och att du normalt ska vara folkbokförd där. Fritidsboende ger inte bidrag. Flera delägare är däremot inget hinder.

Värdeår är enligt Boverket det år en byggnad vid fastighetstaxering anses vara uppförd, ofta nybyggnadsåret men justerat framåt vid större till- eller ombyggnationer. Uppgiften finns vanligtvis i ditt beslut om fastighetstaxering från Skatteverket.

Att ansluta huset till fjärrvärme är däremot i sig en bidragsberättigad åtgärd (7 §). Kravet på el- eller gasuppvärmning fanns i den gamla lydelsen och gäller inte längre.

3 § inleds med att bidrag får lämnas om det finns medel. Varken förordningen, Boverket eller Länsstyrelsen Stockholm anger någon kö- eller prioriteringsordning.

Bor du i bostadsrätt äger föreningen byggnaden. Läs i stället om renovering i bostadsrätt.

Kontrollerat mot riksdagen.se, Boverket och Länsstyrelsen Stockholm 2026-08-17.

Bidrag på material, rotavdrag på arbete

Bidraget täcker materialkostnader (3 §, 10 och 11 §§). Rotavdraget är en skattereduktion som bara ges för arbetskostnad, och Skatteverket skriver att material och andra kostnader, som resekostnader, inte ger rätt till avdrag.

Samma projekt kan alltså bära båda, men aldrig samma krona. Boverket anger uttryckligen att rotavdrag kan ges för arbetskostnaderna. Arbetskostnader och avgifter, till exempel anslutningsavgift till fjärrvärmenät, omfattas inte av bidraget.

Rotavdraget ger 30 procent av arbetskostnaden, högst 50 000 kronor per person och år. Rot och rut räknas ihop till högst 75 000 kronor per person och år (Skatteverket, kontrollerat 2026-08-17).

Säg att ett fönsterbyte går på 150 000 kronor, varav 90 000 kronor är material och 60 000 kronor arbete. Bidraget räknas på materialet: 30 procent av 90 000 kronor är 27 000 kronor. Rotavdraget räknas på arbetet: 30 procent av 60 000 kronor är 18 000 kronor. Tillsammans 45 000 kronor, utan att någon kostnad räknats två gånger.

Vilka åtgärder som ger bidrag

Energimyndighetens Husguiden rekommenderar att först minska behovet av värme och varmvatten och sedan se över uppvärmningssystemet, så att en ny värmekälla dimensioneras mot ett sänkt behov. Det är en byggteknisk rekommendation från Energimyndigheten, inte ett bidragsvillkor.

Boverket anger att ordningen mellan åtgärderna inte spelar någon roll. Kravet i gamla 11 §, att klimatskärmsbidrag bara gavs till den som redan fått bidrag för värmesystemet, är borttaget genom SFS 2026:1519.

Klimatskärmen (11 §)

Klimatskärm är de delar av en byggnad som avskiljer inomhusmiljön från utomhusmiljön (2 §). Hit hör tilläggsisolering av klimatskärmen, tilläggsglasrutor till eller tilläggsisolering av befintliga fönster eller dörrar, byte av fönster eller dörrar samt vindtätning av klimatskärmen.

Läs vidare om fönsterbyte och tilläggsrutor, om fasad och tilläggsisolering och om takarbete.

Ventilation (7 a §)

Bidrag lämnas för installation av system för till- och frånluftsventilation med värmeåtervinning, alltså FTX. Se guiden om ventilation och FTX.

Värmesystem (6-9 §§)

• Nyinstallation av system för vattenburen värmedistribution (6 §).
• Anslutning till fjärrvärmenät (7 §).
• Styrbar frånluftsvärmepump, luft-vattenvärmepump, bergvärmepump, sjövärmepump eller jordvärmepump, samt styrbar varmvattenberedare med inbyggd värmepump (8 §).
• Anordning för uppvärmning med biobränsle som är effektstyrd och medger kontinuerlig och automatisk bränsletillförsel (9 §). För den ska teknisk beskrivning bifogas, enligt Boverket.

Det här ger inte bidrag

• Installation av luft-luftvärmepumpar, enligt Boverket.
• Utbyte av enstaka radiatorer. Vattenburen värmedistribution måste vara en nyinstallation.
• Uppvärmning av utrymmen eller tillbyggnader som inte värmts upp tidigare (5 §).
• Arbetskostnader och avgifter, till exempel anslutningsavgift till fjärrvärmenät.
• Den del av en kostnad som täcks av utbetald försäkringsersättning (13 §). Det är ett krav i förordningen, inte ett försäkringsvillkor.

Produkterna måste dessutom hålla en viss energimärkning enligt 4 §, som hänvisar till artikel 7.2 i förordning (EU) 2017/1369. Boverket tillämpar det så att bidrag inte lämnas för produkter med lägre energimärkning än de två vanligast förekommande energieffektivitetsklasserna i produktgruppen, med bedömning ur EU-kommissionens databas EPREL. Preciseringen är Boverkets, inte förordningstextens, och den gäller hela åtgärden.

Så räknar du ut ditt bidrag

• 30 procent av de bidragsberättigade kostnaderna enligt 10 och 11 §§, och högst 60 000 kronor per småhus (12 § första stycket).
• Inget bidrag om beloppet understiger 10 000 kronor (12 § andra stycket). Boverket räknar om det till materialkostnader på minst 33 334 kronor.
• Bidrag lämnas vid högst två tillfällen, och sammanlagt högst 60 000 kronor (12 § tredje stycket).
• Boverket anger att bidrag som betalats ut i omgången 2023-2025 räknas in i maxbeloppet. Det är Boverkets tillämpning, 12 § nämner inte den förra omgången.

Säg att materialet i ett större värmesystembyte kostar 250 000 kronor. 30 procent är 75 000 kronor, men taket kapar bidraget vid 60 000 kronor. Taket nås redan vid 200 000 kronor i material, eftersom 30 procent av 200 000 kronor är 60 000 kronor. Materialkostnader över den nivån höjer alltså inte bidraget.

Gränsen nedåt fungerar likadant. Kostar materialet 30 000 kronor är 30 procent 9 000 kronor, och eftersom det understiger 10 000 kronor lämnas inget bidrag alls. Det är därför Boverket räknar om golvet till materialkostnader på minst 33 334 kronor: 30 procent av 33 334 kronor är strax över 10 000 kronor.

Taket på 60 000 kronor är dessutom gemensamt för de högst två tillfällena. Fick du 40 000 kronor vid det första återstår högst 20 000 kronor vid det andra, och bidrag som betalades ut i omgången 2023-2025 räknas enligt Boverket in i samma utrymme.

Åtgärder och belopp kontrollerade mot riksdagen.se, Boverket och Energimyndigheten 2026-08-17 (SFS 2026:1519).

Från vilket datum, och vad påbörjad betyder

Material ska vara beställt tidigast 17 oktober 2025 (15 § första stycket). Anlitar du ett företag som också tillhandahåller materialet räknas dagen då tjänsten beställdes, enligt Boverket, och beställningsorder eller inköpskvitto ska kunna visas om länsstyrelsen begär det.

En åtgärd anses påbörjad när arbetet med installationen av en värmesystemsåtgärd eller en klimatskärmsåtgärd har kommit i gång. Projektering och andra förberedelser räknas inte (15 § andra stycket). Ritningar, energiberäkning, offertrunda och lovhandläggning startar alltså inte klockan.

Ansökan ska ha kommit in inom sex månader från påbörjandet, dock senast 1 juni 2030. För åtgärder som påbörjas mellan 17 oktober 2025 och 31 augusti 2026 gäller i stället senast 28 februari 2027 (15 § första stycket).

I praktiken: påbörjas installationen den 15 september 2026 ska ansökan vara inne senast den 15 mars 2027. Kom arbetet i gång i november 2025 har du i stället fram till den 28 februari 2027 på dig, trots att det då är mer än sex månader efter påbörjandet.

Boverket skriver att det går att söka bidrag för åtgärder påbörjade från och med 17 oktober 2025. Retroaktiviteten är alltså Boverkets besked, inte ett eget villkor i förordningen.

Så går ansökan till hos länsstyrelsen

Ansökan görs i Boverkets e-tjänst med e-legitimation och lämnas till länsstyrelsen i det län där småhuset ligger (14 §). Uppgifterna lämnas på heder och samvete, och länsstyrelsen får begära ytterligare handlingar. Har du skyddad adress ska du enligt Boverket i stället beställa ansökningsformulär i pdf-format från länsstyrelsen.

Länsstyrelsen handlägger, prövar och beslutar (16 §). Boverket ansvarar för e-tjänsten, betalar ut beviljat bidrag (20 §) och prövar överklaganden av länsstyrelsens beslut (25 §).

Det preliminära beslutet anger vilka åtgärder bidraget avser, högsta möjliga bidragsbelopp och när begäran om utbetalning senast ska göras (16 §). Du får ansöka både före och efter att åtgärden genomförts, och ansöker du innan du beställer har du beslutet i handen innan du binder dig vid ett avtal.

Utbetalning sker först när åtgärderna är färdigställda och en formell begäran lämnats (17 §), senast 1 oktober 2030. Boverket anger att utbetalning kan begäras direkt om åtgärden redan är klar vid ansökan. Det slutliga beloppet får inte bli högre än det preliminära (19 §).

Ändrade förhållanden som påverkar rätten till bidraget ska anmälas snarast (19 a §), och felaktigt utbetalt bidrag kan krävas tillbaka med ränta enligt räntelagen (1975:635).

Kontrollerat mot riksdagen.se, Boverket och Länsstyrelsen Stockholm 2026-08-17.

Det du ska begära i offerten

Boverkets krav på bilagor avgör hur offerten behöver se ut, och de skiljer sig beroende på om åtgärden är genomförd vid ansökan. I båda fallen krävs teknisk specifikation eller produktinformationsblad som visar produktens egenskaper och i förekommande fall energiklass.

• Åtgärden inte genomförd: offert eller beställningsorder med åtgärden och beräknade kostnader, specificerad så att materialkostnaderna går att utläsa.
• Åtgärden genomförd: fakturor eller kvitton som skiljer material från arbete och visar när åtgärderna påbörjades respektive färdigställdes.

En klumpsumma på fakturan duger alltså inte. Be om material- och arbetskostnad på separata rader redan i offerten, och om påbörjande- och färdigställandedatum i text på fakturan.

Den som får betalt för att utföra åtgärderna ska vara godkänd för F-skatt, och utländska företagare visar intyg om motsvarande kontroll i hemlandet (3 § tredje stycket). Boverket hänvisar till Skatteverkets e-tjänst Hämta företagsinformation, och anger att du inte är förhindrad att få bidrag för materialkostnaderna om du utför arbetet själv.

Förordningen kräver godkännande för F-skatt, inte branschcertifiering. Säker Vatten, BKR och GVK är frivilliga branschregler som kan påverka försäkringsvillkor, men de är varken bidragsvillkor eller lagkrav.

Lov och anmälan prövas separat

Bidraget prövar inte lovfrågan. Anmälan till byggnadsnämnden krävs bland annat vid installation eller väsentlig ändring av eldstad, rökkanal eller anordning för ventilation i en byggnad (6 kap. 1 § 4 plan- och byggförordningen (2011:338), i lydelse enligt förordning (2025:979)). Ändring som avsevärt påverkar planlösningen är efter regelskiftet inte längre en anmälningsgrund.

En anmälningspliktig åtgärd får inte påbörjas innan anmälan har gjorts och byggnadsnämnden gett startbesked, enligt Boverkets PBL kunskapsbanken med hänvisning till 10 kap. 3 § plan- och bygglagen (2010:900). Startbeskedet ska alltså vara på plats innan den installation sker som startar sexmånadersfristen. Se guiden om bygglov och anmälan.

Ett bidragsbeslut ersätter inte ett startbesked. Kontrollerat mot riksdagen.se och Boverket 2026-08-17.

Grön teknik och solceller ligger utanför

Solceller, system för lagring av egenproducerad el och laddningspunkt för elfordon finns inte bland åtgärderna i 6-11 §§. De hanteras i stället genom skattereduktionen för grön teknik hos Skatteverket, som till skillnad från rotavdraget omfattar både arbete och material.

Skatteverket anger också att skattereduktion för grön teknik inte ges om du får bidrag eller annat ekonomiskt stöd för arbetet från staten, en kommun eller en region. Nivåerna ligger i guiden om rotavdrag och grön teknik.

Reglerna har ändrats förut

Andel av materialkostnaden, takbelopp, kravet på uppvärmningssätt och kopplingen mellan klimatskärm och värmesystem ser annorlunda ut från 1 september 2026 än 2023-2025. Äldre guider beskriver därför regler som inte gäller längre, och sidan granskas om när e-tjänsten öppnat.

Två krav innan värmepumpen beställs

Värmepump är en av de åtgärder bidraget omfattar, men två regler avgör om jobbet får utföras. Båda är bindande och ingen av dem har med bidraget att göra.

Anmälan till kommunen vid berg-, jord- och sjövärme. Enligt 17 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd är det förbjudet att utan anmälan till den kommunala nämnden inrätta en värmepumpsanläggning för utvinning av värme ur mark, ytvatten eller grundvatten. Kommunen får dessutom föreskriva att det krävs tillstånd inom hela eller delar av kommunen, om det behövs för att skydda människors hälsa eller miljön. Krävs tillstånd får nämnden villkora att anläggningen inte används innan den inspekterats och godkänts (18 §), och ett tillstånd gäller fem år men förfaller om arbetet inte påbörjats inom två år (19 §).

Luftvärmepumpar tar inte värme ur mark eller vatten och omfattas därför inte av anmälningsplikten i 17 §. Det är alltså inte alla värmepumpar som ska anmälas - men berg-, jord- och sjövärme ska det, och anmälan görs innan borrningen beställs.

Certifierad personal för köldmediet. Naturvårdsverket skriver att endast certifierad person får installera värmepumpar. Utrustning som klassas som hermetiskt sluten och inte kräver installation omfattas inte av kravet. Kravet gäller alltså inte bara installationen: läckagekontroll, avtappning av köldmedium samt service och underhåll ska utföras av personcertifierad personal. Som privatperson kan du därför inte installera eller serva en värmepump med f-gaser själv.

Uppgifter kontrollerade mot förordningen (1998:899) på lagen.nu och mot Naturvårdsverkets vägledning om fluorerade växthusgaser (granskad 21 maj 2026), 2026-08-17.

Gränsen mellan EU-krav på staten och krav på dig som husägare

Direktiv (EU) 2024/1275 om byggnaders energiprestanda (EPBD) riktar sig till medlemsstaterna. Enligt artikel 35.1 ska staterna sätta i kraft de lagar och andra författningar som behövs senast den 29 maj 2026.

Ett krav mot dig som husägare uppstår först i den svenska lag, förordning eller föreskrift som genomför artikeln. Står kravet inte där, finns det inte mot dig.

16 och 26 procent i artikel 9.1 är ett uppdrag till staten om lokalbyggnader

Artikel 9.1 ålägger medlemsstaterna att fastställa minimistandarder för lokalbyggnader, uttryckta i kWh/(m2*år) och på grundval av lokalbyggnadsbeståndet den 1 januari 2020. Ett gränsvärde ska sättas så att 16 procent av beståndet ligger över det, och ett så att 26 procent gör det.

Standarderna ska säkerställa att alla lokalbyggnader ligger under 16-procentsgränsen från 2030 och under 26-procentsgränsen från 2033. Siffrorna är nivåer som staten ska fastställa, inte bokstavsklasser och inte krav på en enskild byggnad. Sverige har inte beslutat några minimistandarder.

För bostäder finns bara en nationell utvecklingsbana

Artikel 9.2 innehåller inga gränsvärden per byggnad. Staten ska i stället fastställa en nationell utvecklingsbana där den genomsnittliga primärenergianvändningen i hela bostadsbyggnadsbeståndet minskar med minst 16 procent till 2030 jämfört med 2020 och minst 20-22 procent till 2035.

Minst 55 procent av minskningen ska ske genom renovering av 43 procent av bostadsbyggnaderna med sämst prestanda. Styrmedlen väljer Sverige själv, och direktivet tillåter justerade nivåer om den fossila andelen av bostädernas energianvändning är lägre än 15 procent.

Boverket föreslog i mars 2026 en långsammare utvecklingsbana i RAPPORT 2026:1. Det är en myndighetsrapport med förslag, inte en beslutad nivå.

Vad riksdagen beslutade i maj 2026

Den 20 maj 2026 antog riksdagen enligt bet. 2025/26:CU30 två lagändringar: i lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader och i plan- och bygglagen (2010:900). Genomförandet gäller energideklarationer, systeminspektioner, energirenoveringsplaner och hållbar mobilitet.

Artikel 9 om minimistandarder ingick inte. Ingen svensk författning kräver i dag att ett befintligt småhus, en bostadsrätt eller ett flerbostadshus energirenoveras till en viss nivå.

Ett genomfört krav finns däremot i 4 a § lagen (2006:985), i lydelsen enligt lag (2026:744) från den 1 juli 2026. Vid en ombyggnad som omfattar en betydande del av byggnadens klimatskärm ska ägaren se till att det finns en energideklaration för den ombyggda byggnaden. Det är ett dokumentationskrav, inte ett krav på viss energinivå.

I övrigt är styrmedlen mot husägare stöd och skattereduktion för rotarbete, inte tvång. Boverket ska senast den 1 oktober 2026 slutredovisa uppdraget att ta fram underlag till den nationella byggnadsrenoveringsplanen, och skriver själv att Sveriges genomförande blir något försenat.

Nästa steg

Ta reda på husets värdeår i taxeringsbeslutet och om huset är anslutet till fjärrvärmenät. Faller villkoren rätt är nästa steg en offert där material och arbete står på separata rader.

Beskriv projektet, så går vi igenom det och ser om det passar ett byggföretag vi samarbetar med. Du får veta vilket företag det är innan dina uppgifter lämnas vidare.